{"id":581,"count":57,"description":"P\u00e5 Sveriges v\u00e4stkust ligger V\u00e4sterhavet med Sveriges saltaste vatten och st\u00f6rsta marina artrikedom. V\u00e4sterhavet innefattar b\u00e5de Kattegatt, Skagerrak och \u00d6resund och \u00e4r hem till bland annat makrill, kelp, bl\u00e4ckfisk, sj\u00f6stj\u00e4rnor, koraller, tumlare och hela 17 hajarter.\r\n\r\nSkagerrak som ligger l\u00e4ngst norrut i V\u00e4sterhavet \u00e4r hem till ungef\u00e4r 1500 djur och v\u00e4xter, tack vare havsvattnets h\u00f6ga salthalt p\u00e5 runt 35 promille. Tillsammans med V\u00e4der\u00f6arnas naturreservat i Bohusl\u00e4ns sk\u00e4rg\u00e5rd \u00e4r Kosterhavet ett av Sveriges mest artrika havsomr\u00e5den. Och flera fjordar i Bohusl\u00e4n anses s\u00e5 skyddsv\u00e4rda att de \u00e4r klassade som Natura 2000.\r\n\r\nMen ju l\u00e4ngre s\u00f6der ut man kommer p\u00e5 v\u00e4stkusten s\u00e5 blir vattnet s\u00f6tare p\u00e5 grund av tillfl\u00f6den fr\u00e5n \u00e5ar, \u00e4lvar och infl\u00f6de av br\u00e4ckt vatten fr\u00e5n \u00d6stersj\u00f6n. I Kattegatt och runt \u00d6resund \u00e4r salthalten d\u00e4rf\u00f6r bara runt 15 promille. Salthalten styr till stor del vilka arter som klarar av att leva i havet. Detta g\u00f6r att antalet arter i det s\u00f6tare Kattegatt bara \u00e4r runt h\u00e4lften av det salta Skagerrak.\r\n

Kosterhavet<\/strong><\/h4>\r\nKosterhavet kan sedan 2009 titulera sig som Sveriges f\u00f6rsta marina nationalpark. De varierande djupen, h\u00f6ga salthalten, djupa h\u00e5rdbottnar och korallrev som finns i Kosterhavet \u00e4r unika livsmilj\u00f6er<\/a> f\u00f6r Sverige. Milj\u00f6n har bidragit till den stora artrikedomen p\u00e5 ungef\u00e4r 12\u00a0000 arter. Dessutom finns runt 200 djurarter och nio algarter bara i Kosterhavet.\r\n\r\nDet salta och kalla djupvatten som tar sig in fr\u00e5n Atlanten, via Kosterfjordens djupr\u00e4nna p\u00e5 250 meters djup, g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r djuphavsdjur att leva n\u00e4ra kusten. Detta ger \u00e4ven unika f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r ovanliga svampdjur, koraller, rockor, piprensare, armfotingar och mossdjur att existera. Nationalparken \u00e4r dessutom hem till V\u00e4sterhavets st\u00f6rsta best\u00e5nd av knubbs\u00e4l som forskare studerat sedan 70-talet.\r\n

Gullmarsfjorden<\/strong><\/h4>\r\nGullmarsfjorden \u00e4r ett Natura 2000-omr\u00e5de och har ett unikt djurliv och \u00e4r v\u00e4lbes\u00f6kt av b\u00e5de dykare och forskare. \u00c5r 1983 blev Gullmarsfjorden, eller Gullmarn som den ibland kallas, Sveriges f\u00f6rsta marina skyddsomr\u00e5de och angr\u00e4nsar till flera naturreservat p\u00e5 land. Gullmarsfjorden \u00e4r 25 km l\u00e5ng, 1\u20133 km bred och Sveriges enda tr\u00f6skelfjord vilket inneb\u00e4r att tr\u00f6skeln vid mynningen \u00e4r grundare (runt 40 meter) \u00e4n den \u00e4r innanf\u00f6r (upp till 120 meter). Detta p\u00e5verkar vattenutbytet med Skagerrak och g\u00f6r att det salta vattnet fastnar och skapar ett tydligt spr\u00e5ngskikt mellan det salta bottenvattnet fr\u00e5n Nordsj\u00f6ns djup och det s\u00f6tare ytvattnet fr\u00e5n \u00d6stersj\u00f6n, Skagerrak och lokal avrinning.\r\n\r\nMilj\u00f6n i Gullmarsfjorden \u00e4r v\u00e4l dokumenterad eftersom vetenskapliga studier har gjorts i omr\u00e5det sedan 1830-talet. Idag finns flera forskningsstationer vid Gullmarsfjorden d\u00e4r man p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll kan studera sm\u00e5 djur som krill och koralldjur och en lokal torskpopulation.\r\n

Bratten<\/strong><\/h4>\r\nMellan Sverige, Norge och Danmark ligger ytterligare ett Natura 2000-omr\u00e5de, Bratten, som \u00e4r det st\u00f6rsta marina skyddsomr\u00e5det i Skagerrak. Det \u00f6ver 1000 kvadratkilometer stora omr\u00e5det karakteriseras av djupa h\u00e5rd- och mjukbottnar, dalg\u00e5ngar och h\u00e5lor som man tror uppkommit genom att gas l\u00e4ckt fr\u00e5n jordskorpan. I Bratten finns ocks\u00e5 Sveriges djupaste havsomr\u00e5de p\u00e5 560 meter. M\u00e5nga ovanliga fiskar och ryggradsl\u00f6sa djur lever i Bratten tack vare den ovanligt djupa h\u00e5rdbottenmilj\u00f6n. H\u00e4r lever flera skyddsv\u00e4rda arter som djuphavskoraller, svampdjur, hajar<\/a>, rockor<\/a>, havsmus och h\u00e4lleflundra. Trots att omr\u00e5det \u00e4r skyddat till\u00e5ts \u00e4nd\u00e5 bottentr\u00e5lning i stora delar<\/a> och Bratten \u00e4r ett viktigt omr\u00e5de f\u00f6r fiske efter Nordhavsr\u00e4ka och stor fisk p\u00e5 de djupa lerbottnarna.\r\n

Utmaningar <\/strong><\/h4>\r\nV\u00e4sterhavet st\u00e5r inf\u00f6r flera utmaningar varav fiske<\/a> och \u00f6verfiske \u00e4r en av de fr\u00e4msta. Best\u00e5nden av fisk har minskat kraftigt under de senaste 100 \u00e5ren. Allvarligast \u00e4r situationen f\u00f6r torsken i Kattegatt men \u00e4ven m\u00e5nga bottenfiskar har minskat s\u00e5 kraftigt att det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rutsp\u00e5 deras framtid. Torskens minskning har gjort att ICES (internationella havsforskningsr\u00e5det) de senaste \u00e5ren gett r\u00e5det att helt stoppa torskfisket.\r\n\r\nDet finns i synnerhet f\u00e5 gamla, stora torskar som kan producera \u00e4gg och larvet av h\u00f6g kvalitet i V\u00e4sterhavet. Att de stora fiskarna f\u00f6rsvinner kan p\u00e5verka andra delar i n\u00e4ringskedjan genom s\u00e5 kallade trofiska kaskader. L\u00e4ngs med Skagerraks kuster tros bristen p\u00e5 stora fiskar bidragit till att grunda vikar fylls med fintr\u00e5diga alger och att \u00e5lgr\u00e4s<\/a>, som fungerar som barnkammare f\u00f6r bland annat fiskyngel, f\u00f6rsvinner. Detta kan leda till artf\u00f6rlust f\u00f6r hela ekosystemet. I \u00d6resund d\u00e4remot, har det varit f\u00f6rbjudet att tr\u00e5la sedan 1930-talet, vilket g\u00f6r att det finns en mer normal f\u00f6rdelning av olika storlekar p\u00e5 torsk i omr\u00e5det.\r\n\r\nSituationen f\u00f6r milj\u00f6gifter \u00e4r p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt b\u00e4ttre p\u00e5 v\u00e4stkusten \u00e4n i \u00d6stersj\u00f6n. Dioxinhalten i sill fr\u00e5n v\u00e4stkusten har minskat sedan 1990-talet och \u00e4r s\u00e4ker att \u00e4ta. Men i vissa fall g\u00e5r utvecklingen \u00e5t fel h\u00e5ll. Kvicksilver i torsk \u00f6kar i Kattegatt och halten perfluorerade \u00e4mnet FOSA och arsenik \u00e4r h\u00f6gre i sill i V\u00e4sterhavet \u00e4n i andra havsomr\u00e5den.\r\n\r\nAtt m\u00e5la b\u00e5tar med bottenf\u00e4rg som inneh\u00e5ller organiska tennf\u00f6reningar \u00e4r ett allvarligt problem i V\u00f6sterhavet, trots att det i b\u00e5de Sverige och EU varit f\u00f6rbjudet sedan 90-talet. Gifterna finns fortfarande i sediment fr\u00e5n farleder och hamnar. Tack vare f\u00f6rbud har dessa \u00e4mnen minskat n\u00e5got under de senaste \u00e5ren men skadar det marina livet allvarligt eftersom de \u00e4r giftiga \u00e4ven vid l\u00e5ga koncentrationer. Sn\u00e4ckor har till exempel visat sig utveckla k\u00f6nsorgan fr\u00e5n b\u00e5da k\u00f6nen n\u00e4r de utsatts f\u00f6r gifter fr\u00e5n bottenf\u00e4rg.\r\n\r\nVissa omr\u00e5den l\u00e4ngs med V\u00e4sterhavets kust visar p\u00e5 \u00f6verg\u00f6dningssymtom. Detta \u00e4r p\u00e5 platser d\u00e4r belastningen av n\u00e4ring fr\u00e5n land h\u00f6g och vattenutbytet begr\u00e4nsat. Men halterna av kv\u00e4ve har minskat sedan 1990-talet, vilket tyder p\u00e5 att \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att minska tillf\u00f6rseln har haft effekt. Men \u00e4ven torskens f\u00f6rsvinnande har visat sig ge lika stor \u00f6verg\u00f6dningseffekt som n\u00e4ringsbelastningen.\r\n\r\nLikt \u00d6stersj\u00f6n f\u00f6rekommer giftiga algblomningar \u00e4ven p\u00e5 v\u00e4stkusten, men d\u00e5 fr\u00e4mst av s\u00e5 kallade dinoflagellater. I vissa fall kan exempelvis bl\u00e5musslor bli o\u00e4tliga n\u00e4r dessa alggifter ansamlas. Vissa dinoflagellater kan \u00e4ven lysa upp vattnet genom s\u00e5 kallad bioluminiscens. Det \u00e4r k\u00e4nt som mareld och f\u00f6rekommer oftast p\u00e5 sensommaren. P\u00e5 v\u00e4stkusten \u00e4r mareld inte farligt men i \u00d6stersj\u00f6n kan det vara giftigt.\r\n\r\nP\u00e5 grund av den f\u00f6r\u00e4ndrade havsmilj\u00f6n och \u00f6kade transporter har V\u00e4sterhavet f\u00e5tt nya tillskott av arter i form av fr\u00e4mmande och invasiva arter. Fr\u00e4mmande arter \u00e4r de arter som med m\u00e4nniskans hj\u00e4lp spridits utanf\u00f6r sina naturliga utbredningsomr\u00e5den. Vissa av dessa r\u00e4knas som invasiva eftersom de kan orsaka problem. I marina milj\u00f6er tar sig ofta fr\u00e4mmande arter till nya platser genom fartygs ballastvatten som tankas in i en hamn och sl\u00e4pps ut i en annan. N\u00e5gra exempel p\u00e5 fr\u00e4mmande arter i V\u00e4sterhavet \u00e4r kammaneten Mnemiopsis leydyi<\/em><\/a>, Japanskt j\u00e4tteostron<\/a> och Sargassosn\u00e4rja<\/a>. De kan ta \u00f6ver stora omr\u00e5den och st\u00e4lla till det f\u00f6r den biologiska m\u00e5ngfalden.\r\n\r\n \r\n\r\nTEXT: Lina Mattsson<\/span>","link":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/kategori\/vastkusten\/","name":"V\u00e4stkusten","slug":"vastkusten","taxonomy":"category","parent":0,"meta":[],"acf":[],"yoast_head":"\nV\u00e4stkusten Arkiv - Deep Sea Reporter<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"noindex, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"V\u00e4stkusten Arkiv - Deep Sea Reporter\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"P\u00e5 Sveriges v\u00e4stkust ligger V\u00e4sterhavet med Sveriges saltaste vatten och st\u00f6rsta marina artrikedom. V\u00e4sterhavet innefattar b\u00e5de Kattegatt, Skagerrak och \u00d6resund och \u00e4r hem till bland annat makrill, kelp, bl\u00e4ckfisk, sj\u00f6stj\u00e4rnor, koraller, tumlare och hela 17 hajarter. Skagerrak som ligger l\u00e4ngst norrut i V\u00e4sterhavet \u00e4r hem till ungef\u00e4r 1500 djur och v\u00e4xter, tack vare havsvattnets h\u00f6ga salthalt p\u00e5 runt 35 promille. Tillsammans med V\u00e4der\u00f6arnas naturreservat i Bohusl\u00e4ns sk\u00e4rg\u00e5rd \u00e4r Kosterhavet ett av Sveriges mest artrika havsomr\u00e5den. Och flera fjordar i Bohusl\u00e4n anses s\u00e5 skyddsv\u00e4rda att de \u00e4r klassade som Natura 2000. Men ju l\u00e4ngre s\u00f6der ut man kommer p\u00e5 v\u00e4stkusten s\u00e5 blir vattnet s\u00f6tare p\u00e5 grund av tillfl\u00f6den fr\u00e5n \u00e5ar, \u00e4lvar och infl\u00f6de av br\u00e4ckt vatten fr\u00e5n \u00d6stersj\u00f6n. I Kattegatt och runt \u00d6resund \u00e4r salthalten d\u00e4rf\u00f6r bara runt 15 promille. Salthalten styr till stor del vilka arter som klarar av att leva i havet. Detta g\u00f6r att antalet arter i det s\u00f6tare Kattegatt bara \u00e4r runt h\u00e4lften av det salta Skagerrak. Kosterhavet Kosterhavet kan sedan 2009 titulera sig som Sveriges f\u00f6rsta marina nationalpark. De varierande djupen, h\u00f6ga salthalten, djupa h\u00e5rdbottnar och korallrev som finns i Kosterhavet \u00e4r unika livsmilj\u00f6er f\u00f6r Sverige. Milj\u00f6n har bidragit till den stora artrikedomen p\u00e5 ungef\u00e4r 12\u00a0000 arter. Dessutom finns runt 200 djurarter och nio algarter bara i Kosterhavet. Det salta och kalla djupvatten som tar sig in fr\u00e5n Atlanten, via Kosterfjordens djupr\u00e4nna p\u00e5 250 meters djup, g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r djuphavsdjur att leva n\u00e4ra kusten. Detta ger \u00e4ven unika f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r ovanliga svampdjur, koraller, rockor, piprensare, armfotingar och mossdjur att existera. Nationalparken \u00e4r dessutom hem till V\u00e4sterhavets st\u00f6rsta best\u00e5nd av knubbs\u00e4l som forskare studerat sedan 70-talet. Gullmarsfjorden Gullmarsfjorden \u00e4r ett Natura 2000-omr\u00e5de och har ett unikt djurliv och \u00e4r v\u00e4lbes\u00f6kt av b\u00e5de dykare och forskare. \u00c5r 1983 blev Gullmarsfjorden, eller Gullmarn som den ibland kallas, Sveriges f\u00f6rsta marina skyddsomr\u00e5de och angr\u00e4nsar till flera naturreservat p\u00e5 land. Gullmarsfjorden \u00e4r 25 km l\u00e5ng, 1\u20133 km bred och Sveriges enda tr\u00f6skelfjord vilket inneb\u00e4r att tr\u00f6skeln vid mynningen \u00e4r grundare (runt 40 meter) \u00e4n den \u00e4r innanf\u00f6r (upp till 120 meter). Detta p\u00e5verkar vattenutbytet med Skagerrak och g\u00f6r att det salta vattnet fastnar och skapar ett tydligt spr\u00e5ngskikt mellan det salta bottenvattnet fr\u00e5n Nordsj\u00f6ns djup och det s\u00f6tare ytvattnet fr\u00e5n \u00d6stersj\u00f6n, Skagerrak och lokal avrinning. Milj\u00f6n i Gullmarsfjorden \u00e4r v\u00e4l dokumenterad eftersom vetenskapliga studier har gjorts i omr\u00e5det sedan 1830-talet. Idag finns flera forskningsstationer vid Gullmarsfjorden d\u00e4r man p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll kan studera sm\u00e5 djur som krill och koralldjur och en lokal torskpopulation. Bratten Mellan Sverige, Norge och Danmark ligger ytterligare ett Natura 2000-omr\u00e5de, Bratten, som \u00e4r det st\u00f6rsta marina skyddsomr\u00e5det i Skagerrak. Det \u00f6ver 1000 kvadratkilometer stora omr\u00e5det karakteriseras av djupa h\u00e5rd- och mjukbottnar, dalg\u00e5ngar och h\u00e5lor som man tror uppkommit genom att gas l\u00e4ckt fr\u00e5n jordskorpan. I Bratten finns ocks\u00e5 Sveriges djupaste havsomr\u00e5de p\u00e5 560 meter. M\u00e5nga ovanliga fiskar och ryggradsl\u00f6sa djur lever i Bratten tack vare den ovanligt djupa h\u00e5rdbottenmilj\u00f6n. H\u00e4r lever flera skyddsv\u00e4rda arter som djuphavskoraller, svampdjur, hajar, rockor, havsmus och h\u00e4lleflundra. Trots att omr\u00e5det \u00e4r skyddat till\u00e5ts \u00e4nd\u00e5 bottentr\u00e5lning i stora delar och Bratten \u00e4r ett viktigt omr\u00e5de f\u00f6r fiske efter Nordhavsr\u00e4ka och stor fisk p\u00e5 de djupa lerbottnarna. Utmaningar V\u00e4sterhavet st\u00e5r inf\u00f6r flera utmaningar varav fiske och \u00f6verfiske \u00e4r en av de fr\u00e4msta. Best\u00e5nden av fisk har minskat kraftigt under de senaste 100 \u00e5ren. Allvarligast \u00e4r situationen f\u00f6r torsken i Kattegatt men \u00e4ven m\u00e5nga bottenfiskar har minskat s\u00e5 kraftigt att det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rutsp\u00e5 deras framtid. Torskens minskning har gjort att ICES (internationella havsforskningsr\u00e5det) de senaste \u00e5ren gett r\u00e5det att helt stoppa torskfisket. Det finns i synnerhet f\u00e5 gamla, stora torskar som kan producera \u00e4gg och larvet av h\u00f6g kvalitet i V\u00e4sterhavet. Att de stora fiskarna f\u00f6rsvinner kan p\u00e5verka andra delar i n\u00e4ringskedjan genom s\u00e5 kallade trofiska kaskader. L\u00e4ngs med Skagerraks kuster tros bristen p\u00e5 stora fiskar bidragit till att grunda vikar fylls med fintr\u00e5diga alger och att \u00e5lgr\u00e4s, som fungerar som barnkammare f\u00f6r bland annat fiskyngel, f\u00f6rsvinner. Detta kan leda till artf\u00f6rlust f\u00f6r hela ekosystemet. I \u00d6resund d\u00e4remot, har det varit f\u00f6rbjudet att tr\u00e5la sedan 1930-talet, vilket g\u00f6r att det finns en mer normal f\u00f6rdelning av olika storlekar p\u00e5 torsk i omr\u00e5det. Situationen f\u00f6r milj\u00f6gifter \u00e4r p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt b\u00e4ttre p\u00e5 v\u00e4stkusten \u00e4n i \u00d6stersj\u00f6n. Dioxinhalten i sill fr\u00e5n v\u00e4stkusten har minskat sedan 1990-talet och \u00e4r s\u00e4ker att \u00e4ta. Men i vissa fall g\u00e5r utvecklingen \u00e5t fel h\u00e5ll. Kvicksilver i torsk \u00f6kar i Kattegatt och halten perfluorerade \u00e4mnet FOSA och arsenik \u00e4r h\u00f6gre i sill i V\u00e4sterhavet \u00e4n i andra havsomr\u00e5den. Att m\u00e5la b\u00e5tar med bottenf\u00e4rg som inneh\u00e5ller organiska tennf\u00f6reningar \u00e4r ett allvarligt problem i V\u00f6sterhavet, trots att det i b\u00e5de Sverige och EU varit f\u00f6rbjudet sedan 90-talet. Gifterna finns fortfarande i sediment fr\u00e5n farleder och hamnar. Tack vare f\u00f6rbud har dessa \u00e4mnen minskat n\u00e5got under de senaste \u00e5ren men skadar det marina livet allvarligt eftersom de \u00e4r giftiga \u00e4ven vid l\u00e5ga koncentrationer. Sn\u00e4ckor har till exempel visat sig utveckla k\u00f6nsorgan fr\u00e5n b\u00e5da k\u00f6nen n\u00e4r de utsatts f\u00f6r gifter fr\u00e5n bottenf\u00e4rg. Vissa omr\u00e5den l\u00e4ngs med V\u00e4sterhavets kust visar p\u00e5 \u00f6verg\u00f6dningssymtom. Detta \u00e4r p\u00e5 platser d\u00e4r belastningen av n\u00e4ring fr\u00e5n land h\u00f6g och vattenutbytet begr\u00e4nsat. Men halterna av kv\u00e4ve har minskat sedan 1990-talet, vilket tyder p\u00e5 att \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att minska tillf\u00f6rseln har haft effekt. Men \u00e4ven torskens f\u00f6rsvinnande har visat sig ge lika stor \u00f6verg\u00f6dningseffekt som n\u00e4ringsbelastningen. Likt \u00d6stersj\u00f6n f\u00f6rekommer giftiga algblomningar \u00e4ven p\u00e5 v\u00e4stkusten, men d\u00e5 fr\u00e4mst av s\u00e5 kallade dinoflagellater. I vissa fall kan exempelvis bl\u00e5musslor bli o\u00e4tliga n\u00e4r dessa alggifter ansamlas. Vissa dinoflagellater kan \u00e4ven lysa upp vattnet genom s\u00e5 kallad bioluminiscens. Det \u00e4r k\u00e4nt som mareld och f\u00f6rekommer oftast p\u00e5 sensommaren. P\u00e5 v\u00e4stkusten \u00e4r mareld inte farligt men i \u00d6stersj\u00f6n kan det vara giftigt. P\u00e5 grund av den f\u00f6r\u00e4ndrade havsmilj\u00f6n och \u00f6kade transporter har V\u00e4sterhavet f\u00e5tt nya tillskott av arter i form av fr\u00e4mmande och invasiva arter. Fr\u00e4mmande arter \u00e4r de arter som med m\u00e4nniskans hj\u00e4lp spridits utanf\u00f6r sina naturliga utbredningsomr\u00e5den. Vissa av dessa r\u00e4knas som invasiva eftersom de kan orsaka problem. I marina milj\u00f6er tar sig ofta fr\u00e4mmande arter till nya platser genom fartygs ballastvatten som tankas in i en hamn och sl\u00e4pps ut i en annan. N\u00e5gra exempel p\u00e5 fr\u00e4mmande arter i V\u00e4sterhavet \u00e4r kammaneten Mnemiopsis leydyi, Japanskt j\u00e4tteostron och Sargassosn\u00e4rja. De kan ta \u00f6ver stora omr\u00e5den och st\u00e4lla till det f\u00f6r den biologiska m\u00e5ngfalden.   TEXT: Lina Mattsson\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/kategori\/vastkusten\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Deep Sea Reporter\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"CollectionPage\",\"@id\":\"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/kategori\/vastkusten\/\",\"url\":\"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/kategori\/vastkusten\/\",\"name\":\"V\u00e4stkusten Arkiv - Deep Sea Reporter\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/#website\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/kategori\/vastkusten\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/kategori\/vastkusten\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"V\u00e4stkusten\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/\",\"name\":\"Deep Sea Reporter\",\"description\":\"Ett digitalt magasin om havet\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/#organization\",\"name\":\"Deep Sea Reporter\",\"url\":\"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/#\/schema\/logo\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/dsr-bla-ny-logga.svg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/dsr-bla-ny-logga.svg\",\"width\":834,\"height\":504,\"caption\":\"Deep Sea Reporter\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/#\/schema\/logo\/image\/\"}}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO Premium plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"V\u00e4stkusten Arkiv - Deep Sea Reporter","robots":{"index":"noindex","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"V\u00e4stkusten Arkiv - Deep Sea Reporter","og_description":"P\u00e5 Sveriges v\u00e4stkust ligger V\u00e4sterhavet med Sveriges saltaste vatten och st\u00f6rsta marina artrikedom. V\u00e4sterhavet innefattar b\u00e5de Kattegatt, Skagerrak och \u00d6resund och \u00e4r hem till bland annat makrill, kelp, bl\u00e4ckfisk, sj\u00f6stj\u00e4rnor, koraller, tumlare och hela 17 hajarter. Skagerrak som ligger l\u00e4ngst norrut i V\u00e4sterhavet \u00e4r hem till ungef\u00e4r 1500 djur och v\u00e4xter, tack vare havsvattnets h\u00f6ga salthalt p\u00e5 runt 35 promille. Tillsammans med V\u00e4der\u00f6arnas naturreservat i Bohusl\u00e4ns sk\u00e4rg\u00e5rd \u00e4r Kosterhavet ett av Sveriges mest artrika havsomr\u00e5den. Och flera fjordar i Bohusl\u00e4n anses s\u00e5 skyddsv\u00e4rda att de \u00e4r klassade som Natura 2000. Men ju l\u00e4ngre s\u00f6der ut man kommer p\u00e5 v\u00e4stkusten s\u00e5 blir vattnet s\u00f6tare p\u00e5 grund av tillfl\u00f6den fr\u00e5n \u00e5ar, \u00e4lvar och infl\u00f6de av br\u00e4ckt vatten fr\u00e5n \u00d6stersj\u00f6n. I Kattegatt och runt \u00d6resund \u00e4r salthalten d\u00e4rf\u00f6r bara runt 15 promille. Salthalten styr till stor del vilka arter som klarar av att leva i havet. Detta g\u00f6r att antalet arter i det s\u00f6tare Kattegatt bara \u00e4r runt h\u00e4lften av det salta Skagerrak. Kosterhavet Kosterhavet kan sedan 2009 titulera sig som Sveriges f\u00f6rsta marina nationalpark. De varierande djupen, h\u00f6ga salthalten, djupa h\u00e5rdbottnar och korallrev som finns i Kosterhavet \u00e4r unika livsmilj\u00f6er f\u00f6r Sverige. Milj\u00f6n har bidragit till den stora artrikedomen p\u00e5 ungef\u00e4r 12\u00a0000 arter. Dessutom finns runt 200 djurarter och nio algarter bara i Kosterhavet. Det salta och kalla djupvatten som tar sig in fr\u00e5n Atlanten, via Kosterfjordens djupr\u00e4nna p\u00e5 250 meters djup, g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r djuphavsdjur att leva n\u00e4ra kusten. Detta ger \u00e4ven unika f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r ovanliga svampdjur, koraller, rockor, piprensare, armfotingar och mossdjur att existera. Nationalparken \u00e4r dessutom hem till V\u00e4sterhavets st\u00f6rsta best\u00e5nd av knubbs\u00e4l som forskare studerat sedan 70-talet. Gullmarsfjorden Gullmarsfjorden \u00e4r ett Natura 2000-omr\u00e5de och har ett unikt djurliv och \u00e4r v\u00e4lbes\u00f6kt av b\u00e5de dykare och forskare. \u00c5r 1983 blev Gullmarsfjorden, eller Gullmarn som den ibland kallas, Sveriges f\u00f6rsta marina skyddsomr\u00e5de och angr\u00e4nsar till flera naturreservat p\u00e5 land. Gullmarsfjorden \u00e4r 25 km l\u00e5ng, 1\u20133 km bred och Sveriges enda tr\u00f6skelfjord vilket inneb\u00e4r att tr\u00f6skeln vid mynningen \u00e4r grundare (runt 40 meter) \u00e4n den \u00e4r innanf\u00f6r (upp till 120 meter). Detta p\u00e5verkar vattenutbytet med Skagerrak och g\u00f6r att det salta vattnet fastnar och skapar ett tydligt spr\u00e5ngskikt mellan det salta bottenvattnet fr\u00e5n Nordsj\u00f6ns djup och det s\u00f6tare ytvattnet fr\u00e5n \u00d6stersj\u00f6n, Skagerrak och lokal avrinning. Milj\u00f6n i Gullmarsfjorden \u00e4r v\u00e4l dokumenterad eftersom vetenskapliga studier har gjorts i omr\u00e5det sedan 1830-talet. Idag finns flera forskningsstationer vid Gullmarsfjorden d\u00e4r man p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll kan studera sm\u00e5 djur som krill och koralldjur och en lokal torskpopulation. Bratten Mellan Sverige, Norge och Danmark ligger ytterligare ett Natura 2000-omr\u00e5de, Bratten, som \u00e4r det st\u00f6rsta marina skyddsomr\u00e5det i Skagerrak. Det \u00f6ver 1000 kvadratkilometer stora omr\u00e5det karakteriseras av djupa h\u00e5rd- och mjukbottnar, dalg\u00e5ngar och h\u00e5lor som man tror uppkommit genom att gas l\u00e4ckt fr\u00e5n jordskorpan. I Bratten finns ocks\u00e5 Sveriges djupaste havsomr\u00e5de p\u00e5 560 meter. M\u00e5nga ovanliga fiskar och ryggradsl\u00f6sa djur lever i Bratten tack vare den ovanligt djupa h\u00e5rdbottenmilj\u00f6n. H\u00e4r lever flera skyddsv\u00e4rda arter som djuphavskoraller, svampdjur, hajar, rockor, havsmus och h\u00e4lleflundra. Trots att omr\u00e5det \u00e4r skyddat till\u00e5ts \u00e4nd\u00e5 bottentr\u00e5lning i stora delar och Bratten \u00e4r ett viktigt omr\u00e5de f\u00f6r fiske efter Nordhavsr\u00e4ka och stor fisk p\u00e5 de djupa lerbottnarna. Utmaningar V\u00e4sterhavet st\u00e5r inf\u00f6r flera utmaningar varav fiske och \u00f6verfiske \u00e4r en av de fr\u00e4msta. Best\u00e5nden av fisk har minskat kraftigt under de senaste 100 \u00e5ren. Allvarligast \u00e4r situationen f\u00f6r torsken i Kattegatt men \u00e4ven m\u00e5nga bottenfiskar har minskat s\u00e5 kraftigt att det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rutsp\u00e5 deras framtid. Torskens minskning har gjort att ICES (internationella havsforskningsr\u00e5det) de senaste \u00e5ren gett r\u00e5det att helt stoppa torskfisket. Det finns i synnerhet f\u00e5 gamla, stora torskar som kan producera \u00e4gg och larvet av h\u00f6g kvalitet i V\u00e4sterhavet. Att de stora fiskarna f\u00f6rsvinner kan p\u00e5verka andra delar i n\u00e4ringskedjan genom s\u00e5 kallade trofiska kaskader. L\u00e4ngs med Skagerraks kuster tros bristen p\u00e5 stora fiskar bidragit till att grunda vikar fylls med fintr\u00e5diga alger och att \u00e5lgr\u00e4s, som fungerar som barnkammare f\u00f6r bland annat fiskyngel, f\u00f6rsvinner. Detta kan leda till artf\u00f6rlust f\u00f6r hela ekosystemet. I \u00d6resund d\u00e4remot, har det varit f\u00f6rbjudet att tr\u00e5la sedan 1930-talet, vilket g\u00f6r att det finns en mer normal f\u00f6rdelning av olika storlekar p\u00e5 torsk i omr\u00e5det. Situationen f\u00f6r milj\u00f6gifter \u00e4r p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt b\u00e4ttre p\u00e5 v\u00e4stkusten \u00e4n i \u00d6stersj\u00f6n. Dioxinhalten i sill fr\u00e5n v\u00e4stkusten har minskat sedan 1990-talet och \u00e4r s\u00e4ker att \u00e4ta. Men i vissa fall g\u00e5r utvecklingen \u00e5t fel h\u00e5ll. Kvicksilver i torsk \u00f6kar i Kattegatt och halten perfluorerade \u00e4mnet FOSA och arsenik \u00e4r h\u00f6gre i sill i V\u00e4sterhavet \u00e4n i andra havsomr\u00e5den. Att m\u00e5la b\u00e5tar med bottenf\u00e4rg som inneh\u00e5ller organiska tennf\u00f6reningar \u00e4r ett allvarligt problem i V\u00f6sterhavet, trots att det i b\u00e5de Sverige och EU varit f\u00f6rbjudet sedan 90-talet. Gifterna finns fortfarande i sediment fr\u00e5n farleder och hamnar. Tack vare f\u00f6rbud har dessa \u00e4mnen minskat n\u00e5got under de senaste \u00e5ren men skadar det marina livet allvarligt eftersom de \u00e4r giftiga \u00e4ven vid l\u00e5ga koncentrationer. Sn\u00e4ckor har till exempel visat sig utveckla k\u00f6nsorgan fr\u00e5n b\u00e5da k\u00f6nen n\u00e4r de utsatts f\u00f6r gifter fr\u00e5n bottenf\u00e4rg. Vissa omr\u00e5den l\u00e4ngs med V\u00e4sterhavets kust visar p\u00e5 \u00f6verg\u00f6dningssymtom. Detta \u00e4r p\u00e5 platser d\u00e4r belastningen av n\u00e4ring fr\u00e5n land h\u00f6g och vattenutbytet begr\u00e4nsat. Men halterna av kv\u00e4ve har minskat sedan 1990-talet, vilket tyder p\u00e5 att \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att minska tillf\u00f6rseln har haft effekt. Men \u00e4ven torskens f\u00f6rsvinnande har visat sig ge lika stor \u00f6verg\u00f6dningseffekt som n\u00e4ringsbelastningen. Likt \u00d6stersj\u00f6n f\u00f6rekommer giftiga algblomningar \u00e4ven p\u00e5 v\u00e4stkusten, men d\u00e5 fr\u00e4mst av s\u00e5 kallade dinoflagellater. I vissa fall kan exempelvis bl\u00e5musslor bli o\u00e4tliga n\u00e4r dessa alggifter ansamlas. Vissa dinoflagellater kan \u00e4ven lysa upp vattnet genom s\u00e5 kallad bioluminiscens. Det \u00e4r k\u00e4nt som mareld och f\u00f6rekommer oftast p\u00e5 sensommaren. P\u00e5 v\u00e4stkusten \u00e4r mareld inte farligt men i \u00d6stersj\u00f6n kan det vara giftigt. P\u00e5 grund av den f\u00f6r\u00e4ndrade havsmilj\u00f6n och \u00f6kade transporter har V\u00e4sterhavet f\u00e5tt nya tillskott av arter i form av fr\u00e4mmande och invasiva arter. Fr\u00e4mmande arter \u00e4r de arter som med m\u00e4nniskans hj\u00e4lp spridits utanf\u00f6r sina naturliga utbredningsomr\u00e5den. Vissa av dessa r\u00e4knas som invasiva eftersom de kan orsaka problem. I marina milj\u00f6er tar sig ofta fr\u00e4mmande arter till nya platser genom fartygs ballastvatten som tankas in i en hamn och sl\u00e4pps ut i en annan. N\u00e5gra exempel p\u00e5 fr\u00e4mmande arter i V\u00e4sterhavet \u00e4r kammaneten Mnemiopsis leydyi, Japanskt j\u00e4tteostron och Sargassosn\u00e4rja. De kan ta \u00f6ver stora omr\u00e5den och st\u00e4lla till det f\u00f6r den biologiska m\u00e5ngfalden.   TEXT: Lina Mattsson","og_url":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/kategori\/vastkusten\/","og_site_name":"Deep Sea Reporter","twitter_card":"summary_large_image","schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"CollectionPage","@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/kategori\/vastkusten\/","url":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/kategori\/vastkusten\/","name":"V\u00e4stkusten Arkiv - Deep Sea Reporter","isPartOf":{"@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/#website"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/kategori\/vastkusten\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/kategori\/vastkusten\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"V\u00e4stkusten"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/#website","url":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/","name":"Deep Sea Reporter","description":"Ett digitalt magasin om havet","publisher":{"@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/#organization","name":"Deep Sea Reporter","url":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/dsr-bla-ny-logga.svg","contentUrl":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/dsr-bla-ny-logga.svg","width":834,"height":504,"caption":"Deep Sea Reporter"},"image":{"@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/#\/schema\/logo\/image\/"}}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories\/581","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories"}],"about":[{"href":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/taxonomies\/category"}],"wp:post_type":[{"href":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts?categories=581"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}