{"id":1070,"date":"2020-10-27T19:32:51","date_gmt":"2020-10-27T18:32:51","guid":{"rendered":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/?p=1070"},"modified":"2022-11-17T20:45:40","modified_gmt":"2022-11-17T19:45:40","slug":"tusentals-ton-kemiska-stridsmedel-soder-om-gotland","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/tusentals-ton-kemiska-stridsmedel-soder-om-gotland\/","title":{"rendered":"Tusentals ton kemiska stridsmedel s\u00f6der om Gotland"},"content":{"rendered":"\n

Andra v\u00e4rldskriget p\u00e5g\u00e5r fortfarande i \u00d6stersj\u00f6n med betydande risker f\u00f6r djur och det marina ekosystemet. P\u00e5 botten ligger omkring 15 000 ton senapsgas och andra giftiga stridsmedel och vittrar s\u00f6nder. \u201dKemiska stridsmedel ska inte f\u00e5 finnas i fisk eller skaldjur\u201d, s\u00e4ger Fredrik Lindgren vid Havs- och vattenmyndigheten.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Att historia ibland m\u00f6ter nutid blir tydligt i fallet med kemiska stridsmedel fr\u00e5n andra v\u00e4rldskriget. Och inte minst visar det ocks\u00e5 att havet under v\u00e4ldigt l\u00e5ng tid i m\u00e4nniskans historia f\u00e5tt agera soptunna.<\/p>\n\n\n\n

Vid krigsslutet hamnade hundratusentals ton kemiska vapen fr\u00e5n den tyska krigsindustrin i h\u00e4nderna p\u00e5 de allierade. Det handlade om livsfarliga och potenta stridsmedel som aldrig anv\u00e4nts, men som fortfarande var aktiva. P\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt m\u00e5ste vapnen hanteras. L\u00f6sningen blev att s\u00e4nka gifterna i havet. Engelsm\u00e4n, amerikaner och ryssar dumpade tillsammans hundratusentals ton aktiva stridsmedel p\u00e5 utvalda platser i \u00d6stersj\u00f6n: Lilla B\u00e4lt, \u00f6ster om Bornholm och Gotlandsdjupet. Och d\u00e4r ligger de fortfarande kvar.<\/p>\n\n\n\n

Drygt 60 \u00e5r senare g\u00e5r tre kvinnor bland raukarna p\u00e5 Gotlands sydligaste del och funderar p\u00e5 hur det kunde bli s\u00e5 h\u00e4r. Att s\u00e4lar kanske hade varit och bes\u00f6kt s\u00f6nderrostade rester av gifter som var t\u00e4nkta att d\u00f6da m\u00e4nniskor. Att m\u00e4nniskan sl\u00e4ngt dessa vapen i havet.<\/p>\n\n\n\n

– Det \u00e4r s\u00e5 f\u00f6runderligt att det h\u00e4r har kunnat ske. Det \u00e4r verkligen djupt st\u00f6rande, s\u00e4ger Cecilia \u00c5sberg, professor i genus, natur, kultur vid Link\u00f6pings universitet.<\/p>\n\n\n\n

Cecilia och hennes tv\u00e5 forskarkollegor Astrida Neimanis och Aleksija Neimanis hade tagit del av en rapport om dumpade kemiska stridsmedel. De hade ocks\u00e5 h\u00f6rt talas om s\u00e4lar med konstiga skador i sina ansikten. N\u00e5gra forskare hade slagits av tanken att s\u00e4lar som simmat i omr\u00e5den med tusentals kemiska gifter kanske kommit f\u00f6r n\u00e4ra i sin nyfikenhet.<\/p>\n\n\n\n

De kom till Gotland f\u00f6r att se om de kunde hitta n\u00e5gra fysiska sp\u00e5r efter de dumpade vapnen. Men ocks\u00e5 f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5 tr\u00e5darna mellan den f\u00f6rflutna kemiindustrin, krig och tankl\u00f6sa milj\u00f6aspekter som fortfarande hems\u00f6ker v\u00e5ra vatten. – \u00c5rtionden efter att vapnen skulle oskadligg\u00f6ras blir de aktiverade p\u00e5 nytt, b\u00e5de bokstavligt i fiskares n\u00e4t och kanske i s\u00e4lars ansikten samt i m\u00e4nniskors medvetande, forts\u00e4tter Cecilia.<\/p>\n\n\n\n

\"klippa\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Bakgrunden kan sp\u00e5ras tillbaka till 1935 d\u00e5 Tyskland b\u00f6rjade rusta upp sin arsenal av kemiska vapen. De skulle s\u00e4kerligen komma till nytta i ett kommande storkrig, t\u00e4nkte Hitler. Men s\u00e5 blev det inte. Kemiska stridsmedel anv\u00e4ndes i stort sett inte alls under andra v\u00e4rldskriget.<\/p>\n\n\n\n

I slutskedet av kriget beordrade den tyska krigsledningen att de kemiska vapnen inte fick falla i fiendens h\u00e4nder. Det g\u00e4llde speciellt de sorter man f\u00f6rmodade att de allierade inte k\u00e4nde till, exempelvis nervgasen Tabun. Tyskarna beslutade sig dock f\u00f6r att inte f\u00f6rst\u00f6ra vapnen eftersom hanteringen skulle kunna missuppfattas som en inledning att anv\u00e4nda sig av dessa vapen. Man utrymde under str\u00e4ng sekretess flera magasin och vapnen transporterades till olika dep\u00e5er i Tyskland.<\/p>\n\n\n\n

Efter krigsslutet gjorde de allierade upp om Tysklands framtid. De satte upp riktlinjer f\u00f6r den totala avv\u00e4pningen och demilitarisering av Tyskland. Cirka 305 000 ton kemiska stridsmedel hade p\u00e5tr\u00e4ffats och det best\u00e4mdes att all ammunition skulle f\u00f6rst\u00f6ras. Vid den h\u00e4r tidpunkten var dumpning till havs det enda tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt man k\u00e4nde till f\u00f6r att bli av de kemiska stridsmedlen.<\/p>\n\n\n\n

\"senapsgas\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Planerna var till en b\u00f6rjan att dumpa stridsmedlen i Atlanten, men b\u00e5de tekniska och ekonomiska problem satte stopp f\u00f6r detta och man valde d\u00e4rf\u00f6r omr\u00e5den som l\u00e5g n\u00e4rmare till hands. Totalt anv\u00e4ndes fem dumpningsomr\u00e5den. Amerikanerna och britterna lastade fartyg fulla med kemisk ammunition och s\u00e4nkte dem i Skagerrak. Ryssarna led brist p\u00e5 fartyg och dumpade d\u00e4rf\u00f6r ammunitionen direkt fr\u00e5n fartygsd\u00e4ck p\u00e5 tv\u00e5 st\u00e4llen i \u00d6stersj\u00f6n. Man kastade dem helt enkelt \u00f6verbord. Som f\u00f6ljd av detta \u00e4r stridsmedlen utspridda \u00f6ver ett v\u00e4ldigt stort omr\u00e5de. De exakta positionerna \u00e4r heller inte s\u00e4kerst\u00e4llda.<\/p>\n\n\n\n

\n

\u00d6ster om Bornholm dumpades 32 000 ton senapsgas, Clark I och Clark II, Kloracetofenon, Fosgen, Kv\u00e4vesenapsgas och Tabun. Cirka 50 sj\u00f6mil s\u00f6der om Gotland dumpades 2 000 ton olika kemiska stridsmedel, s\u00e5 som senapsgas, Adamsit, med flera (se ordlista).<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

\u00c5ren gick, men s\u00e5 sm\u00e5ningom f\u00f6rstod man att det h\u00e4r kanske inte hade varit en s\u00e4rskilt lysande id\u00e9, det kunde ju faktiskt inneb\u00e4ra en fara b\u00e5de f\u00f6r m\u00e4nniskor och djur. Men vem som skulle b\u00e4ra ansvaret var en sv\u00e5r fr\u00e5ga att besvara eftersom det hade genomf\u00f6rts n\u00e4r det inte stred mot n\u00e5gon g\u00e4llande internationell lag. Dumpningar till havs f\u00f6rbj\u00f6ds helt och h\u00e5llet f\u00f6rst genom London-konventionen 1972.<\/p>\n\n\n\n

\"second<\/a><\/figure>\n\n\n\n

\u00d6stersj\u00f6l\u00e4nderna skrev 1974 under Helsingfors-konventionen d\u00e4r de f\u00f6rband sig att vidtaga n\u00f6dv\u00e4ndiga \u00e5tg\u00e4rder mot marina f\u00f6roreningar och skydda samt f\u00f6rb\u00e4ttra den marina milj\u00f6n i \u00d6stersj\u00f6n.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4nge diskuterades b\u00e4rgning av vraken. Men argumenten mot b\u00e4rgning var m\u00e5nga. Vraken och ammunitionen hade blivit kraftigt rostangripna. Faran f\u00f6r milj\u00f6n och de som skulle b\u00e4rga var \u00f6verh\u00e4ngande. Djupen \u00e4r stora och det hela \u00e4r ett projekt som skulle kosta miljardbelopp. Sen \u00e5terst\u00e5r ju \u00e4ven problemet med att ta hand om de kemiska stridsmedlen n\u00e4r de v\u00e4l har kommit iland.

Ryska forskare f\u00f6rde fram en id\u00e9 om att t\u00e4cka \u00f6ver vraken. Ett annat f\u00f6rslag var en metod, \u00e4ven den f\u00f6reslagen av ryssarna, som g\u00e5r ut p\u00e5 att man bygger en sf\u00e4r \u00f6ver vraken p\u00e5 botten. Genom ett r\u00f6r i sf\u00e4ren sprutar man sen in olika \u00e4mnen som neutraliserar de kemiska stridsmedlen och genom ett annat suger man ut vattnet som neutraliserats. Avslutningsvis b\u00e4rgas de kemiska avfallsprodukter som f\u00e4llts ut. Men ingen av dessa id\u00e9er utvecklades vidare.

Idag arbetar flera olika samarbetsorgan med fr\u00e5gorna om de dumpade kemiska stridsmedlen. Den viktigaste f\u00f6r Sveriges del \u00e4r Helsingfors-kommissionen, HELCOM, som 1993 p\u00e5 Sveriges initiativ tillsatte en kommitt\u00e9 f\u00f6r att utreda dumpningarna i \u00d6stersj\u00f6omr\u00e5det. I sin rapport rekommenderar de fortsatt forskning p\u00e5 bland annat arsenikf\u00f6reningars milj\u00f6p\u00e5verkan samt vilka riktlinjer som ska g\u00e4lla f\u00f6r fisket.<\/p>\n\n\n\n

Man har kommit fram till att samtliga kemiska stridsmedel har en densitet st\u00f6rre \u00e4n havsvattnet och d\u00e4rf\u00f6r blir kvar p\u00e5 havsbotten n\u00e4r ammunitionen rostat s\u00f6nder. Vattentrycket f\u00f6rhindrar dessutom att \u00e5ngorna kan komma upp i luften. Samtidigt konstaterar rapporten att det finns stora luckor i kunskaperna om de kemiska stridsmedlens p\u00e5verkan p\u00e5 den marina milj\u00f6n. De unders\u00f6kningar som gjorts p\u00e5 olika marina organismer har n\u00e4stan uteslutande g\u00e4llt senapsgas. Men inte heller d\u00e4r \u00e4r kunskapen stor.<\/p>\n\n\n\n

En annan riskfaktor \u00e4r att fiskeredskap kan f\u00e5 med sig \u201dklumpar\u201d av kemiskt stridsmedel som ligger p\u00e5 botten. Danska fiskare i \u00d6stersj\u00f6n har rapporterat om hundratals fall d\u00e5 f\u00e5tt senapsgas i sina f\u00e5ngstredskap, troligtvis beroende p\u00e5 att ammunitionen d\u00e4r ligger utspridd direkt p\u00e5 havsbotten.<\/p>\n\n\n\n

Och s\u00e5 h\u00e4r har det p\u00e5g\u00e5tt under decennierna. Men ingen verkar bli riktigt klokare p\u00e5 vad som beh\u00f6ver g\u00f6ras. Alla \u00e4r dock eniga om att det m\u00e5ste inf\u00f6ras n\u00e5gon form av \u00f6vervakning. Kunskapen om de kemiska stridsmedlens nedbrytningstid och p\u00e5verkan p\u00e5 det marina livet \u00e4r, som sagt, mycket liten.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4sta stora steg togs 2014 d\u00e5 en rapport sammanst\u00e4lldes av CHEMSEA (Chemical Munitions, Search and Assessment), en intressegrupp sammansatt av myndigheter och akt\u00f6rer fr\u00e5n l\u00e4nderna runt \u00d6stersj\u00f6n. Det var den h\u00e4r rapporten som Cecilia och hennes kollegor hade tagit del av. Och det var skr\u00e4mmande l\u00e4sning.<\/p>\n\n\n\n

Vid unders\u00f6kningarna i omr\u00e5det kring Gotlandsdjupet p\u00e5tr\u00e4ffade forskare uppskattningsvis \u00f6ver 8 000 objekt som misst\u00e4nktes vara krigsmateriel som potentiellt inneh\u00e5ller kemiska stridsmedel. Efter analyser p\u00e5 torsk fr\u00e5n omr\u00e5det med kemiska stridsmedel, och j\u00e4mf\u00f6relser med fisk fr\u00e5n andra platser i \u00d6stersj\u00f6n, registrerade forskare inga uppenbara synliga skillnader. Men p\u00e5 cellul\u00e4r niv\u00e5 kunde de se avvikelser. \u00c4ven tester p\u00e5 musslor visar s\u00e5dana tendenser. Rapporten f\u00f6resl\u00e5r att denna forskning m\u00e5ste forts\u00e4tta och ut\u00f6kas.<\/p>\n\n\n\n

Nedbrytningen av kemiska stridsmedel fungerar olika f\u00f6r olika gifter, men ska betraktas som best\u00e4ndiga f\u00f6rgiftningar. F\u00f6roreningarna \u00e4r tydligast i Bornholmsbass\u00e4ngen \u2013 h\u00e4r visade analyser att s\u00e5 gott som samtliga prov inneh\u00f6ll f\u00f6roreningar som kan h\u00e4rledas till vapnen. Det ser lite annorlunda ut p\u00e5 andra platser, bottenproverna visar p\u00e5 skilda svar. Ibland fanns det inga sp\u00e5r, ibland fanns det. M\u00f6jligen beror det p\u00e5 lokala skillnader i milj\u00f6n. I alla omr\u00e5den som unders\u00f6kts finns dock en tydlig relation mellan den totala koncentrationen av arsenik och f\u00f6rekomsten av kemiska vapen.<\/p>\n\n\n\n

Man tror ocks\u00e5 att korrosion och l\u00e4ckage fr\u00e5n beh\u00e5llarna som de kemiska stridsmedlen ligger inuti kommer att \u00f6ka \u00f6ver tid. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att \u00f6vervaka och kontinuerligt genomf\u00f6ra kontroller av f\u00f6roreningar i dessa omr\u00e5den.<\/p>\n\n\n\n

Trots att omr\u00e5dena \u00e4r utm\u00e4rkta p\u00e5 sj\u00f6korten s\u00e5 forts\u00e4tter fiskeriverksamhet p\u00e5 dessa platser och under decennierna har det intr\u00e4ffat olyckor n\u00e4r de kemiska stridsmedlen fastnat i fiskeredskapen och hamnat ombord p\u00e5 fartygen. Kemiska stridsmedel forts\u00e4tter allts\u00e5 att vara ett hot f\u00f6r m\u00e4nniskor ombord p\u00e5 fiskeb\u00e5tar.<\/p>\n\n\n\n

\"vapenexperter\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Bara under de senaste tjugo \u00e5ren har 115 incidenter med kemiska stridsmedel rapporterats till myndigheter. De livsfarliga objekten i \u00d6stersj\u00f6n finns b\u00e5de inom och utanf\u00f6r de k\u00e4nda dumpningsomr\u00e5dena, vilket leder till slutsatsen att det finns en tydlig risk att uts\u00e4ttas f\u00f6r farliga \u00e4mnen som str\u00e4cker sig l\u00e5ngt utanf\u00f6r de officiella dumpningsplatserna.<\/p>\n\n\n\n

Samma problematik g\u00e4ller \u00e4ven f\u00f6r andra aktiviteter som utf\u00f6rs p\u00e5 \u00d6stersj\u00f6ns botten, till exempel vid byggandet av vindkraftparker eller nedl\u00e4ggning av pipelines, kablar och annan utrustning. Man beh\u00f6ver \u00e4ven ha i \u00e5tanke att p\u00e5verkan av milj\u00f6n d\u00e4r det finns kemiska stridsmedel kan st\u00e4lla till med skador vi inte kan f\u00f6rutsp\u00e5 \u2013 kemiska stridsmedel stannar kvar i botten l\u00e4ngre \u00e4n vad man tidigare trott.<\/p>\n\n\n\n

Men det \u00e4r inte bara verksamhet till havs som uts\u00e4tts f\u00f6r fara. De senaste decennierna har ocks\u00e5 visat att kemiska stridsmedel med l\u00e4tthet kan n\u00e5 land genom att beh\u00e5llare med gifterna spolas iland l\u00e4ngs kusterna. Och om dessa hanteras felaktigt kan det utg\u00f6ra stor fara f\u00f6r m\u00e4nniskor.<\/p>\n\n\n\n

Ytterligare en aspekt \u00e4r marin verksamhet som r\u00f6r om i bottenlagren. S\u00e5dana aktiviteter riskerar att frig\u00f6ra gifter som ligger inkapslade i sedimentet och d\u00e4rmed direkt orsaka hot mot b\u00e5de m\u00e4nniskor och milj\u00f6. Allra farligast blir det om sediment fr\u00e5n gr\u00e4voperationer lyfts ombord p\u00e5 fartyg f\u00f6r bortforsling.<\/p>\n\n\n\n

CHEMSEA:s \u00f6vergripande slutsats kring kemiska stridsmedel p\u00e5 \u00d6stersj\u00f6ns botten \u00e4r att dumpningsplatserna inte utg\u00f6r ett akut hot, men att de kommer att forts\u00e4tta vara ett problem som m\u00e5ste hanteras. \u00c5 ena sidan representerar stridsmedlen k\u00e4llor till f\u00f6rgiftning som vi inte kan veta omfattningen av och som dessutom \u00e4r sv\u00e5ra att kontrollera. \u00c5 andra sidan utg\u00f6r de samtidigt en ekonomisk risk ur perspektivet att \u00d6stersj\u00f6n \u00e4r en os\u00e4ker plats. D\u00e4rmed ett potentiellt kostsamt omr\u00e5de f\u00f6r investeringar. Och fr\u00e5n ett milj\u00f6m\u00e4ssigt perspektiv representerar gifterna en risk f\u00f6r marina arter genom konstant exponering. Den data som finns tillg\u00e4nglig idag r\u00e4cker inte f\u00f6r att f\u00f6rutsp\u00e5 konsekvenserna eller hur situationen kommer att utvecklas. Om en stadig och l\u00e5ngsam korrosion och l\u00e4ckage forts\u00e4tter s\u00e5 kommer problematiken att vara l\u00e5ngvarig, men lokal. S\u00e5 sm\u00e5ningom kommer nedbrytningsprocessen g\u00f6ra att det mesta av hotet f\u00f6rsvinner. Men, om l\u00e4ckaget \u00f6kar s\u00e5 kommer nedbrytningsprocessen inte balansera m\u00e4ngden l\u00e4ckage och d\u00e5 kan sv\u00e5ra problem uppst\u00e5. Fler studier beh\u00f6vs, speciellt n\u00e4r det g\u00e4ller utvecklingen \u00f6ver tid, inkluderat l\u00e4ckagets omfattning och hastigheten p\u00e5 korrosionen. Allt f\u00f6r att fastsl\u00e5 vilket scenario som \u00e4r det mest troliga.<\/p>\n\n\n\n

\n

”Kemiska stridsmedel ska inte finnas i fisk eller skaldjur. Oavsett m\u00e4ngden gift \u00e4r det alltid alarmerande med halter av kemiska gifter\u201d<\/p>\nFredrik Lindgren, utredare vid enheten f\u00f6r havmilj\u00f6f\u00f6rvaltning p\u00e5 havs- och vattenmyndigheten<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n

Myndigheten genomf\u00f6rde under sommaren 2019 nya unders\u00f6kningar, b\u00e5de i \u00d6stersj\u00f6n och utanf\u00f6r v\u00e4stkusten och kunde fortsatt konstatera att b\u00e4gge omr\u00e5dena har restprodukter av kemiska stridsmedel i sedimenten. Utbredningen av f\u00f6roreningarna och den t\u00e4nkbara spridningen av dessa gifter till marina organismer \u00e4r av stort intresse. Och i slut\u00e4ndan leder det till att vi m\u00e5ste f\u00e5 reda p\u00e5 vilka m\u00f6jligheter som finns att s\u00e4tta in f\u00f6rvaltningsm\u00e4ssiga \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n\n\n\n

– P\u00e5 v\u00e4stkusten hittade vi sp\u00e5r av kemiska stridsmedel i r\u00e4kor, havskr\u00e4ftor, plattfisk och pir\u00e5l, ber\u00e4ttar Fredrik. Och i Gotlandsdjupet konstaterade vi samma sak f\u00f6r torsk och plattfisk. Halterna \u00e4r v\u00e4ldigt l\u00e5ga, men det \u00e4r ju p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt alltid orov\u00e4ckande med halter av kemiska gifter i fisk och skaldjur.<\/p>\n\n\n\n

Riskerna f\u00f6r spridning av inneh\u00e5llet i de kemiska stridsmedlen \u00f6kar med tiden eftersom beh\u00e5llarna rostar och naturliga str\u00f6mf\u00f6rh\u00e5llanden d\u00e5 f\u00f6r gifterna med sig till nya platser. I Gotlandsdjupet inneh\u00f6ll samtliga sedimentprover kemiska gifter vilket visar att stora delar av omr\u00e5det \u00e4r p\u00e5verkat. Samma \u00e4mnen som finns i sedimenten g\u00e5r ocks\u00e5 att finna i v\u00e4vnaden hos de inf\u00e5ngade marina organismerna fr\u00e5n samma positioner.<\/p>\n\n\n\n

Trots att det har g\u00e5tt m\u00e5nga \u00e5r och m\u00e5nga olika unders\u00f6kningar genomf\u00f6rts s\u00e5 \u00e4r det fortfarande relativt ok\u00e4nt hur kemiska stridsmedel p\u00e5verkar de marina organismerna. F\u00f6rutom den direkta skadan p\u00e5 djuret s\u00e5 kan \u00e4ven indirekta effekter uppst\u00e5 n\u00e4r \u00e4mnen lagras i v\u00e4vnader eller f\u00f6r djur h\u00f6gre upp i n\u00e4ringskedjan.<\/p>\n\n\n\n

– Den h\u00e4r problematiken kommer inte att falla mellan stolarna, f\u00f6rklarar Fredrik. Det \u00e4r uppe p\u00e5 dagordningen hos flera myndigheter. Vi m\u00e5ste forts\u00e4tta att f\u00f6lja utvecklingen.<\/p>\n\n\n\n

Men exakt vilka \u00e5tg\u00e4rder som kan komma att s\u00e4ttas in \u00e4r inte klarlagt. Och f\u00f6rutom att kunskapsluckor finns s\u00e5 \u00e4r det ocks\u00e5 komplicerat eftersom det ber\u00f6r s\u00e5 m\u00e5nga olika l\u00e4nder. D\u00e5 blir ansvarsfr\u00e5gan ofta sv\u00e5r att hantera.<\/p>\n\n\n\n

– Det kan dock bli aktuellt att \u00e4ndra p\u00e5 hur fisket i dessa omr\u00e5den ska bedrivas. Kanske beh\u00f6ver vi reglera var bottentr\u00e5lning f\u00e5r ske, avslutar Fredrik.<\/p>\n\n\n\n

Bland raukarna l\u00e4ngs strandlinjen p\u00e5 s\u00f6dra Gotland hittar Cecilia \u00c5sberg och hennes forskarkollegor inte n\u00e5gra fysiska sp\u00e5r av de kemiska stridsmedlen. De f\u00e5r heller inga svar som med s\u00e4kerhet fastst\u00e4ller orsakerna till skadorna i s\u00e4larnas ansikten. Ist\u00e4llet f\u00f6rs\u00f6ker de f\u00f6rst\u00e5 de kulturella, historiska, emotionella och milj\u00f6m\u00e4ssiga strukturer som binder vapnen samman, bevarar dem och h\u00e5ller fast dem i en os\u00e4ker framtid. De f\u00f6rfattar en artikel f\u00f6r att ber\u00e4tta om sina tankar. De \u00e4r \u00f6vertygade om att vi beh\u00f6ver hitta nya s\u00e4tt att tala om problem av den h\u00e4r typen. Nya s\u00e4tt som kan hj\u00e4lpa oss att \u00f6ppna \u00f6gonen och f\u00e5 oss att engagera oss b\u00e4ttre i de \u00f6vertr\u00e4delser som beg\u00e5tts och numera \u00e4r en del av havet. D\u00e5 kan vi utveckla en kapacitet f\u00f6r att agera p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt. F\u00f6r vi kan inte forts\u00e4tta att anv\u00e4nda havet som en l\u00f6sning p\u00e5 problem, vi m\u00e5ste sluta med att l\u00e5ta vattnet tv\u00e4tta bort v\u00e5ra synder.<\/p>\n\n\n\n

Fotnot 1:<\/strong>
Ordlista f\u00f6r kemiska stridsmedel som dumpats i \u00d6stersj\u00f6n:
Senapsgas<\/strong><\/em> \u2013 Senapsgas \u00e4r en f\u00f6rening som bland annat inneh\u00e5ller svavel och klor. Ren senapsgas \u00e4r en f\u00e4rg- och luktl\u00f6s v\u00e4tska. Oren \u00e4r den m\u00f6rkbrun till f\u00e4rgen och har en svag senaps- eller vitl\u00f6ksliknande lukt som angriper hud och slemhinnor. \u00d6gonen \u00e4r mycket k\u00e4nsliga och gasen \u00e5stadkommer inflammation, vilket kan leda till blindhet, hudrodnader, bl\u00e5sor och s\u00e5r som liknar br\u00e4nnskador, skador p\u00e5 luftv\u00e4gar och lungor, som kan vara d\u00f6dliga vid st\u00f6rre doser. 
Kv\u00e4vesenapsgas<\/strong><\/em> \u2013 Skiljer sig fr\u00e5n vanlig senapsgas genom att svavlet \u00e4r ersatt med kv\u00e4ve.
Kloracetofenon<\/em> <\/strong>\u2013 I rent tillst\u00e5nd \u00e4r \u00e4mnet f\u00e4rgl\u00f6st kristallint. Den tekniska produkten \u00e4r f\u00e4rgad gr\u00e5 eller gulbrun och har en aromatisk lukt. \u00c4mnet \u00e4r kraftigt \u00f6gonretande men irriterar \u00e4ven luftv\u00e4gar och fuktig hud. Verkan \u00e4r \u00f6gonblickligen, men g\u00e5r \u00f6ver n\u00e4r exponeringen upph\u00f6rt.
Clark I<\/strong> (difenylklorarsin)<\/em> \u2013 Organisk arsenikf\u00f6rening. I ren form best\u00e5r den av f\u00e4rgl\u00f6sa kristaller medan den tekniska produkten \u00e4r gr\u00e5 eller m\u00f6rkbrun till f\u00e4rgen och har ingen uttalad lukt. Clark I verkar mycket kraftigt retande p\u00e5 de \u00f6vre luftv\u00e4garna och leder till rinnande n\u00e4sa och t\u00e5rfl\u00f6de, andningsbesv\u00e4r, nysningar, sm\u00e4rta i br\u00f6stet, huvudv\u00e4rk, illam\u00e5ende och kr\u00e4kningar.
Clark II<\/strong> (difenylcyanarsin)<\/em> \u2013 Mycket lik Clark I. Clark II har dock en lukt av l\u00f6k eller bittermedel. Skadeeffekterna \u00e4r desamma som f\u00f6r Clark I.
Adamsit<\/strong> (fenarsazinklorid)<\/em> \u2013 Organisk arsenikf\u00f6rening med namn efter en amerikansk kemist. I ren form best\u00e5r adamsit av ljusgula n\u00e5lformiga kristaller. Den tekniska produkten \u00e4r gr\u00f6nf\u00e4rgad av biprodukter. \u00c4mnet har ingen speciell lukt och skadeverkningarna \u00e4r desamma som f\u00f6r Clark I.
Fosgen<\/strong><\/em> \u2013 Uppbyggd av kol, v\u00e4te och klor. Enda gasformiga kemiska stridsmedlet i den tyska arsenalen. Den tekniska produkten \u00e4r gul eller r\u00f6dgul och har en s\u00f6taktig lukt som p\u00e5minner om sk\u00e4md frukt eller nyslaget h\u00f6. Fosgen verkar som inhalationsgift. De f\u00f6rsta tecknen p\u00e5 f\u00f6rgiftning intr\u00e4ffar f\u00f6rst efter 3 till 12 timmar. D\u00e4rf\u00f6r kan man f\u00e5 i sig mycket utan att m\u00e4rka n\u00e5got. Symptomen \u00e4r hosta, syrebrist, lunginflammation och kv\u00e4vning. Tabun<\/em> \u2013 Organisk fosforf\u00f6rening. Den enda nervgas som tillverkades i st\u00f6rre skala. F\u00f6reningen \u00e4r i rent tillst\u00e5nd en klar v\u00e4tska medan den tekniska produkten \u00e4r brunf\u00e4rgad. Tabun tas upp genom inandning av gas eller aerosol och genom hudpenetration av droppar. Symptomen vid l\u00e5ga doser \u00e4r pupillsammandragningar, andn\u00f6d och tryck \u00f6ver br\u00f6stet. D\u00f6dande doser medf\u00f6r dr\u00e4gling, svettning, kr\u00e4kningar, kramper, ofrivillig avg\u00e5ng av avf\u00f6ring och urin, konvulsioner och slutligen kv\u00e4vning.<\/p>\n\n\n\n

Fotnot 2: <\/strong>
Artikel Fathoming chemical weapons in the Gotland Deep<\/em>, av Astrida Neimanis (The University of Sydney, Australien), Aleksija Neimanis (Statens veterin\u00e4rmedicinska anstalt), Cecilia \u00c5sberg (Link\u00f6pings universitet)
h<\/a>ttps:\/\/www.researchgate.net\/publication\/318640122_Fathoming_chemical_weapons_in_the_Gotland_Deep<\/a><\/p>\n\n\n\n

Fotnot 3:<\/strong>
Professor Cecilia \u00c5sberg \u00e4r medgrundare till The Posthumanities Hub<\/a>. En feministisk plattform f\u00f6r olika projekt, internationella n\u00e4tverk, konst och kommunikation, g\u00e4stforskare, natur- och kulturvetare som m\u00f6ts i kreativitet och nyfikenhet \u00f6ver universitets-, nations- och disciplingr\u00e4nser. I projekt vid The Posthumanities Hub skapas m\u00f6ten f\u00f6r konst, vetenskap, teori och samh\u00e4lle med utg\u00e5ngspunkt i tv\u00e4rvetenskaplig humaniora. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Att historia ibland m\u00f6ter nutid blir tydligt i fallet med kemiska stridsmedel fr\u00e5n andra v\u00e4rldskriget. Och inte minst visar det ocks\u00e5 att havet under v\u00e4ldigt l\u00e5ng tid i m\u00e4nniskans historia f\u00e5tt agera soptunna<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":1065,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[244],"tags":[973,972,249,869],"class_list":["post-1070","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-klimat-och-miljo","tag-gotland","tag-manniskan-och-havet","tag-miljo","tag-miljogifter"],"acf":[],"yoast_head":"\nTusentals ton kemiska stridsmedel s\u00f6der om Gotland<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Andra v\u00e4rldskriget p\u00e5g\u00e5r fortfarande i \u00d6stersj\u00f6n med betydande risker f\u00f6r djur och det marina ekosystemet.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"noindex, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Tusentals ton kemiska stridsmedel s\u00f6der om Gotland\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Andra v\u00e4rldskriget p\u00e5g\u00e5r fortfarande i \u00d6stersj\u00f6n med betydande risker f\u00f6r djur och det marina ekosystemet.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/tusentals-ton-kemiska-stridsmedel-soder-om-gotland\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Deep Sea Reporter\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2020-10-27T18:32:51+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2022-11-17T19:45:40+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/gotland-kust-scaled-1.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"2560\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"1700\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Apollonia\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Written by\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Apollonia\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"13 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/sv\\\/tusentals-ton-kemiska-stridsmedel-soder-om-gotland\\\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/sv\\\/tusentals-ton-kemiska-stridsmedel-soder-om-gotland\\\/\"},\"author\":{\"name\":\"Apollonia\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/5d7a4562dbb21fa9ba57c2dcc5d663fb\"},\"headline\":\"Tusentals ton kemiska stridsmedel s\u00f6der om Gotland\",\"datePublished\":\"2020-10-27T18:32:51+00:00\",\"dateModified\":\"2022-11-17T19:45:40+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/sv\\\/tusentals-ton-kemiska-stridsmedel-soder-om-gotland\\\/\"},\"wordCount\":3293,\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/#organization\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/sv\\\/tusentals-ton-kemiska-stridsmedel-soder-om-gotland\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2020\\\/10\\\/gotland-kust-scaled-1.jpg\",\"keywords\":[\"Gotland\",\"M\u00e4nniskan och havet\",\"Milj\u00f6\",\"Milj\u00f6gifter\"],\"articleSection\":[\"Klimat och Milj\u00f6\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/sv\\\/tusentals-ton-kemiska-stridsmedel-soder-om-gotland\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/sv\\\/tusentals-ton-kemiska-stridsmedel-soder-om-gotland\\\/\",\"name\":\"Tusentals ton kemiska stridsmedel s\u00f6der om Gotland\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/sv\\\/tusentals-ton-kemiska-stridsmedel-soder-om-gotland\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/sv\\\/tusentals-ton-kemiska-stridsmedel-soder-om-gotland\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2020\\\/10\\\/gotland-kust-scaled-1.jpg\",\"datePublished\":\"2020-10-27T18:32:51+00:00\",\"dateModified\":\"2022-11-17T19:45:40+00:00\",\"description\":\"Andra v\u00e4rldskriget p\u00e5g\u00e5r fortfarande i \u00d6stersj\u00f6n med betydande risker f\u00f6r djur och det marina ekosystemet.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/sv\\\/tusentals-ton-kemiska-stridsmedel-soder-om-gotland\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/sv\\\/tusentals-ton-kemiska-stridsmedel-soder-om-gotland\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/sv\\\/tusentals-ton-kemiska-stridsmedel-soder-om-gotland\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2020\\\/10\\\/gotland-kust-scaled-1.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2020\\\/10\\\/gotland-kust-scaled-1.jpg\",\"width\":2560,\"height\":1700},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/sv\\\/tusentals-ton-kemiska-stridsmedel-soder-om-gotland\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/sv\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Tusentals ton kemiska stridsmedel s\u00f6der om Gotland\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/\",\"name\":\"Deep Sea Reporter\",\"description\":\"Ett digitalt magasin om havet\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/#organization\",\"name\":\"Deep Sea Reporter\",\"url\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2024\\\/10\\\/dsr-bla-ny-logga.svg\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2024\\\/10\\\/dsr-bla-ny-logga.svg\",\"width\":834,\"height\":504,\"caption\":\"Deep Sea Reporter\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\"}},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/5d7a4562dbb21fa9ba57c2dcc5d663fb\",\"name\":\"Apollonia\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO Premium plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Tusentals ton kemiska stridsmedel s\u00f6der om Gotland","description":"Andra v\u00e4rldskriget p\u00e5g\u00e5r fortfarande i \u00d6stersj\u00f6n med betydande risker f\u00f6r djur och det marina ekosystemet.","robots":{"index":"noindex","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Tusentals ton kemiska stridsmedel s\u00f6der om Gotland","og_description":"Andra v\u00e4rldskriget p\u00e5g\u00e5r fortfarande i \u00d6stersj\u00f6n med betydande risker f\u00f6r djur och det marina ekosystemet.","og_url":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/tusentals-ton-kemiska-stridsmedel-soder-om-gotland\/","og_site_name":"Deep Sea Reporter","article_published_time":"2020-10-27T18:32:51+00:00","article_modified_time":"2022-11-17T19:45:40+00:00","og_image":[{"width":2560,"height":1700,"url":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/gotland-kust-scaled-1.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Apollonia","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Written by":"Apollonia","Est. reading time":"13 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/tusentals-ton-kemiska-stridsmedel-soder-om-gotland\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/tusentals-ton-kemiska-stridsmedel-soder-om-gotland\/"},"author":{"name":"Apollonia","@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/#\/schema\/person\/5d7a4562dbb21fa9ba57c2dcc5d663fb"},"headline":"Tusentals ton kemiska stridsmedel s\u00f6der om Gotland","datePublished":"2020-10-27T18:32:51+00:00","dateModified":"2022-11-17T19:45:40+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/tusentals-ton-kemiska-stridsmedel-soder-om-gotland\/"},"wordCount":3293,"publisher":{"@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/#organization"},"image":{"@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/tusentals-ton-kemiska-stridsmedel-soder-om-gotland\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/gotland-kust-scaled-1.jpg","keywords":["Gotland","M\u00e4nniskan och havet","Milj\u00f6","Milj\u00f6gifter"],"articleSection":["Klimat och Milj\u00f6"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/tusentals-ton-kemiska-stridsmedel-soder-om-gotland\/","url":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/tusentals-ton-kemiska-stridsmedel-soder-om-gotland\/","name":"Tusentals ton kemiska stridsmedel s\u00f6der om Gotland","isPartOf":{"@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/tusentals-ton-kemiska-stridsmedel-soder-om-gotland\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/tusentals-ton-kemiska-stridsmedel-soder-om-gotland\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/gotland-kust-scaled-1.jpg","datePublished":"2020-10-27T18:32:51+00:00","dateModified":"2022-11-17T19:45:40+00:00","description":"Andra v\u00e4rldskriget p\u00e5g\u00e5r fortfarande i \u00d6stersj\u00f6n med betydande risker f\u00f6r djur och det marina ekosystemet.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/tusentals-ton-kemiska-stridsmedel-soder-om-gotland\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/tusentals-ton-kemiska-stridsmedel-soder-om-gotland\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/tusentals-ton-kemiska-stridsmedel-soder-om-gotland\/#primaryimage","url":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/gotland-kust-scaled-1.jpg","contentUrl":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/gotland-kust-scaled-1.jpg","width":2560,"height":1700},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/tusentals-ton-kemiska-stridsmedel-soder-om-gotland\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Tusentals ton kemiska stridsmedel s\u00f6der om Gotland"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/#website","url":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/","name":"Deep Sea Reporter","description":"Ett digitalt magasin om havet","publisher":{"@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/#organization","name":"Deep Sea Reporter","url":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/dsr-bla-ny-logga.svg","contentUrl":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/dsr-bla-ny-logga.svg","width":834,"height":504,"caption":"Deep Sea Reporter"},"image":{"@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/#\/schema\/logo\/image\/"}},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/#\/schema\/person\/5d7a4562dbb21fa9ba57c2dcc5d663fb","name":"Apollonia"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1070","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1070"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1070\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1065"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1070"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1070"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1070"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}