Naturhistoriska riksmuseet har sl\u00e4ppt en ny rapport som visar att tumlarbest\u00e5ndet i \u00d6stersj\u00f6n kan vara p\u00e5 v\u00e4g att \u00e5terh\u00e4mta sig. Tumlaren, \u00d6stersj\u00f6ns enda val, \u00e4r akut hotad och idag finns endast 500 individer kvar. <\/p>\n\n\n\n
Tidigare har man kartlagt tumlaren genom det nationella \u00f6vervakningsprogrammet, men sen 2017 har Naturhistoriska riksmuseet placerat ut tolv undervattensmikrofoner p\u00e5 olika platser i \u00d6stersj\u00f6n f\u00f6r att f\u00e5 b\u00e4ttre koll p\u00e5 valen. Tumlaren anv\u00e4nder sig av ljud, s\u00e5 kallad ekolokalisering, f\u00f6r att navigera, jaga och kommunicera i vattnet. Forskarna har f\u00e5tt st\u00f6rre utslag p\u00e5 sin sp\u00e5rning \u00e4n tidigare, vilket kan betyda att tumlarbest\u00e5ndet har \u00f6kat. <\/p>\n\n\n\n
\u2013 Populationen \u00e4r fortfarande mycket liten och \u00f6kningen \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n vad man kan f\u00f6rv\u00e4nta sig hos en frisk population utan hot, men det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 ett fantastiskt gl\u00e4djande tecken, s\u00e4ger Julia Carlstr\u00f6m, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet. <\/p>\n\n\n\n
Trots att det finns gott om tumlare p\u00e5 v\u00e4stkusten, s\u00e5 \u00e4r \u00d6stersj\u00f6ns best\u00e5nd en egen genetisk variation som forskarna menar beh\u00f6ver lokala skyddsinsatser i \u00d6stersj\u00f6n f\u00f6r att \u00f6verleva. De stora hoten mot tumlaren \u00e4r idag fr\u00e4mst att de f\u00e5r i sig milj\u00f6gifter, blir bif\u00e5ngst eller uts\u00e4tts f\u00f6r buller fr\u00e5n sj\u00f6fart eller vindkraft. <\/p>\n\n\n\n
Vad som gjort att best\u00e5ndet verkar ha \u00e5terh\u00e4mtat sig kan inte forskarna s\u00e4ga med s\u00e4kerhet. Men de har ans\u00f6kt om att f\u00e5 unders\u00f6ka arten n\u00e4rmare genom inventering och kartl\u00e4ggning, f\u00f6r att b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5 vilka skydds\u00e5tg\u00e4rder som kr\u00e4vs f\u00f6r att r\u00e4dda \u00d6stersj\u00f6ns enda val. <\/p>\n\n\n\n