{"id":336,"date":"2020-03-11T12:18:00","date_gmt":"2020-03-11T11:18:00","guid":{"rendered":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/?p=336"},"modified":"2022-11-17T21:03:51","modified_gmt":"2022-11-17T20:03:51","slug":"sjopungar-och-klimatkrisen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/sjopungar-och-klimatkrisen\/","title":{"rendered":"Sj\u00f6pungar och klimatkrisen"},"content":{"rendered":"\n

Det \u00e4r n\u00e5got s\u00e4rskilt med sj\u00f6pungar. I \u00e5rtusenden har f\u00f6rfattare, filosofer och naturforskare f\u00f6rs\u00f6kt komma underfund med vad det \u00e4r f\u00f6r en organism. Aristoteles, Homeros, Darwin och v\u00e5rt alldeles egna universalsnille August Strindberg har \u00e4gnat uppm\u00e4rksamhet \u00e5t sj\u00f6pungar. \u00c4r det en havslevande v\u00e4xt, ett djur eller n\u00e5gonstans mittemellan? <\/strong><\/p>\n\n\n\n

Vi b\u00f6rjar p\u00e5 den svenska v\u00e4stkusten, i en industrilokal p\u00e5 \u00c4ngsv\u00e4gen i Stenungsund. Klockan \u00e4r halv tio p\u00e5 f\u00f6rmiddagen en m\u00e5ndag i november. P\u00e5 f\u00f6retaget Marin Feed \u00e4r det fikapaus. Kaffebryggare och mandelkubb. F\u00f6retagets grundare Fredrik Nor\u00e9n ber\u00e4ttar:<\/p>\n\n\n\n

– H\u00e4r odlar vi sj\u00f6pung, odlar och sk\u00f6rdar. Och vi g\u00f6r s\u00e5 m\u00e5nga produkter vi bara kan hitta p\u00e5 av den h\u00e4r sj\u00f6pungen. <\/p>\n\n\n\n

Det hela b\u00f6rjade v\u00e4ldigt bra f\u00f6r Fredrik och hans kollegor. Sommaren 2016 drog f\u00f6retaget Marin Biogas ig\u00e5ng sin verksamhet, efter m\u00e5nga \u00e5rs f\u00f6rarbete och unders\u00f6kningar. Finansierade av statliga forskningsmedel b\u00f6rjade de odla sj\u00f6pungar i industriell skala. Syftet var att via en r\u00f6tningsprocess av det havslevande manteldjuret framst\u00e4lla drivmedel i form av biogas. <\/p>\n\n\n\n

\n

\u201dM\u00e4nniskans och sj\u00f6pungens historia \u00e4r, i alla fall delvis, en och densamma.\u201d<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

Under n\u00e5gra \u00e5r sk\u00f6rdade f\u00f6retaget miljoner sj\u00f6pungar ur sin anl\u00e4ggning utanf\u00f6r Lysekil.  Id\u00e9n var att erbjuda ett klimatneutralt alternativ f\u00f6r att producera drivmedel som dessutom renar haven. N\u00e4r de sm\u00e5 sj\u00f6pungarna \u00e4ter filtrerar de samtidigt on\u00f6diga n\u00e4rsalter som fosfor och kv\u00e4ve ur havsvattnet och bidrar genom sin blotta existens till att minska \u00f6verg\u00f6dning, precis som bl\u00e5musslor g\u00f6r. Restprodukterna fr\u00e5n r\u00f6tningen av sj\u00f6pungar kan dessutom anv\u00e4ndas som milj\u00f6v\u00e4nlig g\u00f6dsel. <\/p>\n\n\n

\n
\"Fredrik<\/a>
Fredrik Nor\u00e9n h\u00e5ller en Sj\u00f6pung i sin hand.<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

En framg\u00e5ngssaga och succ\u00e9historia. Hade det kunnat vara. Problemet var bara att ingen var intresserad av f\u00f6retagets biogas. <\/p>\n\n\n\n

–\nNoll procents k\u00f6pvilja f\u00f6r v\u00e5r produkt, s\u00e4ger Fredrik. Ingen ville k\u00f6pa eller\ninvestera i v\u00e5r biogas eller i v\u00e5r anl\u00e4ggning. Biogasbranschen bygger sin\nverksamhet p\u00e5 avfallsrester och den \u00e4r ju gratis. Ingen \u00e4r beredd att betala\nf\u00f6r r\u00e5vara till biogas. <\/p>\n\n\n\n

S\u00e5\nd\u00e4r stod de med sitt nystartade f\u00f6retag och en anl\u00e4ggning f\u00f6r att sk\u00f6rda och\nr\u00f6ta sj\u00f6pung. Och ingen var beredd att betala f\u00f6r deras produkt. <\/p>\n\n\n\n

–\nDet var besv\u00e4rligt l\u00e4ge men vi v\u00e4grar ge upp. Jag vet att det finns en stor\npotential i sj\u00f6pungar. Det g\u00e4ller bara att hamna r\u00e4tt.<\/p>\n\n\n

\n
\"Fredrik<\/a>
– Nu har vi b\u00f6rjat tillverka en smaks\u00e4ttare f\u00f6r matlagning av kokad sj\u00f6pung, en sorts umami. Och stj\u00e4rnkockar p\u00e5 v\u00e4stkusten ger v\u00e5r umami h\u00f6gsta betyg, s\u00e4ger Fredrik Nor\u00e9n.<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Fredrik\nNor\u00e9n menar att sj\u00f6pungar \u00e4r en utm\u00e4rkt r\u00e5vara, full av proteiner och nyttiga marina\nfettsyror, som v\u00e4xer s\u00e5 det knakar naturligt i v\u00e5ra vatten. D\u00e4rf\u00f6r har\nf\u00f6retaget rekonstruerats. Id\u00e9n har f\u00f6rfinats och f\u00f6rts \u00f6ver till ett nytt bolag,\nMarin Feed, som forts\u00e4tter p\u00e5 den grundl\u00e4ggande id\u00e9n men med nya m\u00e5l f\u00f6r\nproduktionen. <\/p>\n\n\n\n

–\nNu har vi b\u00f6rjat tillverka en smaks\u00e4ttare f\u00f6r matlagning av kokad sj\u00f6pung, en\nsorts umami. Och stj\u00e4rnkockar p\u00e5 v\u00e4stkusten ger v\u00e5r umami h\u00f6gsta betyg, s\u00e4ger\nFredrik Nor\u00e9n. <\/p>\n\n\n\n

Men umamin \u00e4r egentligen ett sticksp\u00e5r. Det \u00e4r fiskmj\u00f6l som \u00e4r det stora hoppet f\u00f6r Marin Feeds framtida verksamhet. Och ett kravm\u00e4rkt foder f\u00f6r akvariefiskar.<\/p>\n\n\n\n

Det\n\u00e4r inte bara i Sverige det finns ett industriellt intresse f\u00f6r sj\u00f6pungar. Ett\nliknande projekt i Bergen har f\u00e5tt norska statliga pengar, f\u00f6r att framst\u00e4lla\nbiogas och fiskmat till laxindustrin. P\u00e5 andra h\u00e5ll p\u00e5g\u00e5r f\u00f6rs\u00f6k att g\u00f6ra\nsj\u00f6pungar produktiva som livsmedel eller drivmedel. <\/p>\n\n\n\n

–\nDet finns sedan l\u00e4nge sj\u00f6pung p\u00e5 meny p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll i v\u00e4rlden, som en delikatess\nfr\u00e5n havet. S\u00e5 varf\u00f6r inte ocks\u00e5 h\u00e4r, fr\u00e5gar sig Fredrik Nor\u00e9n.<\/p>\n\n\n\n

Det\nknyts stora f\u00f6rhoppningar till sj\u00f6pungsodlingen. <\/p>\n\n\n\n

Och\nh\u00e4r skulle historien kunna forts\u00e4tta ber\u00e4tta om den nya akvakultur som v\u00e4xer\nfram p\u00e5 olika h\u00e5ll i v\u00e5ra vatten. D\u00e4r det odlas alger, musslor, kr\u00e4ftor och fisk\nf\u00f6r att m\u00f6ta den v\u00e4xande befolkningens l\u00e4ngtan efter mat fr\u00e5n havet. Det skulle\nkunna handla om hur vattenbrukare sl\u00e5ss mot traditioner, myndigheter och\nsommarstuge\u00e4gare p\u00e5 V\u00e4stkusten. <\/p>\n\n\n\n

–\nEn kamp \u00e4r det, s\u00e4ger Fredrik Nor\u00e9n, men vi jobbar p\u00e5, \u00f6vertygade om att det en\ndag ska l\u00f6na sig.<\/p>\n\n\n\n

Men den h\u00e4r historien vill nu ta en annan v\u00e4g. <\/p>\n\n\n\n

\n

\u201dVi har utnyttjat det vattenlevande livet utan att n\u00e5gonsin beh\u00f6va st\u00e5 ansikte mot ansikte med konsekvenserna av v\u00e5r egen exploatering eller egen v\u00e5ldsamhet\u201d<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

\n\n\n\n

En\ntrappa upp i en universitetsbyggnad fr\u00e5n 90-talet i \u00d6rebro sitter en litteraturforskare,\nspecialiserad p\u00e5 August Strindberg, och \u00e4gnar dagar \u00e5t att fundera \u00f6ver samma sj\u00f6pungar\nsom odlas och sk\u00f6rdas p\u00e5 v\u00e4stkusten. Erik van Ooijens arbetsrum \u00e4r litet och tr\u00e5ngt.\nPlastmatta och skrivbord av eklaminat. Dator med sk\u00e4rmsl\u00e4ckare, pappersh\u00f6gar\noch b\u00f6cker. Och kaffe fr\u00e5n en automat i korridoren utanf\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n

Erik\ntillh\u00f6r en generation forskare inom humaniora d\u00e4r intresset f\u00f6r milj\u00f6 och\nklimatet hamnat i fokus. Och sj\u00f6pungar visar sig ha en alldeles s\u00e4rskilt tydlig\nfunktion i det sammanhanget. Erik van Ooijen menar att sj\u00f6pungsindustrin kan\nfungera som ett exempel p\u00e5 hur vi f\u00f6rs\u00f6ker hitta l\u00f6sningar som i sj\u00e4lva verket\nkan ge oss nya problem. <\/p>\n\n\n\n

– Jag \u00e4r inte intresserad av att formulera en kritik av det h\u00e4r s\u00e4rskilda f\u00f6retaget, de g\u00f6r inte mer skada \u00e4n de flesta andra verksamheter. Men det ber\u00e4ttar n\u00e5got om v\u00e5rt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till naturen som r\u00e5vara. Och kanske s\u00e4rskilt om v\u00e5rt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till det vattenlevande livet som \u00e4r oss s\u00e5 fr\u00e4mmande.  <\/p>\n\n\n\n

\"\"
\u00d6rebro universitet, Nova sedd fr\u00e5n \u00f6ster.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Sj\u00f6pungar\nverkar kanske anonyma, d\u00e4r de sitter helt stilla under hela sitt liv och silar\nhavsvatten. Or\u00f6rliga. Men sj\u00f6pungar intar faktiskt en mycket viktigare roll i\nden m\u00e4nskliga kultur- och naturhistorien \u00e4n vad man kan tro. <\/p>\n\n\n\n

– De dyker kanske inte upp p\u00e5 grundkursen i litteraturhistoria, men b\u00f6rjar man leta efter de h\u00e4r sj\u00f6pungarna s\u00e5 dyker de upp, lite varstans, som ett slags fossil i litteraturhistoriens lagerf\u00f6ljder. Den \u00e4ldsta omn\u00e4mningen st\u00e5r Homeros f\u00f6r, s\u00e4ger Erik.<\/p>\n\n\n\n

I\nIlliadens<\/em> ber\u00e4ttelse om Akilles finns sj\u00f6pungen med, som en nedl\u00e5tande\nmetafor f\u00f6r en slagen motst\u00e5ndare p\u00e5 slagf\u00e4ltet. Den antika filosofen Aristoteles\n\u00e4gnade relativt mycket tid \u00e5t sj\u00f6pungen, under sina biologiska f\u00e4ltstudier i\nden grekiska \u00f6v\u00e4rlden. Charles Darwin n\u00e4mner djuret i Om m\u00e4nniskans h\u00e4rkomst<\/em>.\nOch August Strindberg skriver om sj\u00f6pungar i sina v\u00e4xtbiologiska studier. <\/p>\n\n\n

\n
\"Erik<\/a>
Erik van Ooijen\nFoto: Martin Widman<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

F\u00f6r\nStrindberg och m\u00e5nga andra \u00e4r det sj\u00f6pungars tillvaro n\u00e5gonstans mellan v\u00e4xt\noch djur som fascinerar. Till skillnad fr\u00e5n alla andra djur lever sj\u00f6pungen\nsitt liv i or\u00f6rlighet. De r\u00f6r sig inte det minsta f\u00f6r att jaga sitt byte. \u201dSom\nen vattenfylld p\u00e5se med k\u00f6nsorgan f\u00f6rankrat vid en sten\u201d- s\u00e5 har djuret\nbeskrivits av en v\u00e4rldsledande biolog i v\u00e5r tid. F\u00f6r Aristoteles skiljer sig\ndjur och v\u00e4xter \u00e5t genom r\u00f6rligheten \u2013 den ena f\u00f6rblir stilla, medan den andra\nkategorin \u00e4r r\u00f6rlig. Sj\u00f6pungar v\u00e4grar infinna sig i den kategoriseringen. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Och Erik van Ooijen ber\u00e4ttar att det var Strindberg som ledde honom in p\u00e5 intresset f\u00f6r sj\u00f6pungar. Han fascinerades av Strindbergs egenartade id\u00e9er om evolutionen, skrivna under den period d\u00e5 han l\u00e4mnade det sk\u00f6nlitter\u00e4ra f\u00f6r att bli kemist i utkanten av det vetenskapligt erk\u00e4nda. Men hela tiden v\u00e4l p\u00e5l\u00e4st om den senaste forskning. Strindberg lanserade till exempel den egenartade evolutionsteoretiska id\u00e9en att v\u00e4xterna har utvecklats ur djur som har slutat r\u00f6ra p\u00e5 sig. Djuren ins\u00e5g helt enkelt hur besv\u00e4rligt det var att vara beroende av sin r\u00f6rlighet f\u00f6r att \u00f6verleva. En del tr\u00f6ttnade p\u00e5 det hektiska djurlivet och tillbakavecklade sina animaliska organ, slog rot och levde ett lugnare och mer fridfullt liv som v\u00e4xter. Och han h\u00e4mtade inspiration fr\u00e5n nya uppt\u00e4ckter om just sj\u00f6pungar. <\/p>\n\n\n\n

\"august<\/a>
August Strindberg var inte bara f\u00f6rfattare, utan intresserade sig ocks\u00e5 f\u00f6r evolutionsteorier.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

I mitten av 1800-talet hamnade sj\u00f6pungar genom en viktig uppt\u00e4ckt mitt i den evolutionsteoretiska hetluften. Fram till dess betraktades sj\u00f6pungar som ett primitivt mellanstadium mellan v\u00e4xt och djurriket. Helt stillasittande, filtrerande vatten. Men s\u00e5 gjorde den ryske embryologen Alexander Kovalevskij en viktig observation som skulle komma att ge sj\u00f6pungar en helt annan roll. Han uppt\u00e4ckte i sitt laboratorium att den unga sj\u00f6pungen till skillnad fr\u00e5n den vuxna inte alls \u00e4r or\u00f6rlig. Den simmar omkring. Dessutom har sj\u00f6pungen som yngel en hj\u00e4rna, kopplad till en ryggstr\u00e4ng. Allts\u00e5 ett ryggradsliknande djur, som efter ett par dagar som frisimmande v\u00e4ljer att sl\u00e5 sig ned p\u00e5 klippor och stenar f\u00f6r att bilda stora kolonier av sj\u00f6pungar. F\u00f6r att \u00f6verleva i havsmilj\u00f6ns tuffa konkurrens \u201d\u00e4ter den upp sin hj\u00e4rna\u201d. Den l\u00f6ser helt enkelt upp de organ som kr\u00e4ver f\u00f6r mycket energi f\u00f6r ett stillasittande liv. \u00c5tervinning p\u00e5 sj\u00f6pungars vis. Och blir som vuxen till ett stillasittande v\u00e4xtliknande undervattensdjur som f\u00e5ngar n\u00e4rings\u00e4mnen genom att sila vatten. In genom en sifon, ut genom en annan. P\u00e5 v\u00e4gen passerar vattnet ett mycket finkornigt filter d\u00e4r n\u00e4ring fastnar. Den beh\u00f6ver helt enkelt inte l\u00e4ngre r\u00f6ra sig f\u00f6r att jaga f\u00f6da, utan lever p\u00e5 det som passerar genom djurets kropp.<\/p>\n\n\n\n

–\nUppt\u00e4ckten gjorde att man nu kunde skriva in sj\u00f6pungen som ett led i livets\nutveckling, ber\u00e4ttar Erik. Vilket Darwin ocks\u00e5 g\u00f6r, han skriver in sj\u00f6pungen\nsom ett led i utveckling fram till det som \u00e4r m\u00e4nniskan. M\u00e4nniskans historia\noch sj\u00f6pungens historia \u00e4r i alla fall delvis en och den samma. <\/p>\n\n\n\n

Senare\ntids molekyl\u00e4ra analyser har bekr\u00e4ftat detta och placerar sj\u00f6pungar mycket\nn\u00e4rmare ryggradsdjuren \u00e4n vad man tidigare t\u00e4nkt. Sj\u00f6pungar har spelat en\nviktig roll i utforskningen av v\u00e5rt stamtr\u00e4d, d\u00e4r m\u00e4nniskan \u00e4r en av knopparna.\nSj\u00f6pungen en annan.  <\/p>\n\n\n\n

\n

”Evolutionsteorin visar egentligen att det inte finns n\u00e5gon n\u00f6dv\u00e4ndig riktning, ingen trappa eller h\u00f6gre och l\u00e4gre i egentlig mening. En sj\u00f6pung \u00e4r inte mindre framg\u00e5ngsrik \u00e4n en m\u00e4nniska, b\u00e5da har lyckats \u00f6verleva lika l\u00e4nge och anpassat sig efter behov till sina milj\u00f6er.”<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

F\u00f6r\nAugust Strindberg d\u00e4remot var sj\u00f6pungen ett bevis f\u00f6r den \u201dbakv\u00e4nda\u201d\nevolutionen \u2013 fr\u00e5n djur till v\u00e4xt. Erik van Ooijen menar att \u00e4ven om\nStrindbergs grundtanke kan l\u00e5ta besynnerlig, s\u00e5 b\u00e4r den ocks\u00e5 en verklig insikt\nom att evolutionsteorin inte har ett m\u00e5l, eller riktning. S\u00e5 som den ofta\nbeskrevs i Strindbergs samtid, \u00e4ven av Darwin: \u201dm\u00e4nniskan, universums\nfr\u00e4msta prydnad och m\u00e4sterverk\u201d<\/em>. Allt verkade peka fram mot m\u00e4nniskan som\nskapelsens krona, vilket \u00e5terger en \u00e4ldre naturuppfattning, d\u00e4r naturen \u00e4r\norganiserad hierarkiskt i ett slags trappsteg. P\u00e5 de f\u00f6rsta avsatserna finns\nden livl\u00f6sa materian \u2013 stenar och kristaller, p\u00e5 n\u00e4sta trappsteg finns v\u00e4xterna,\nett steg l\u00e4ngre upp l\u00e4gre djur, d\u00e4refter h\u00f6gre djur och s\u00e5 sm\u00e5ningom tronar\nm\u00e4nniskan h\u00f6gst upp. I den schematiska v\u00e4rldsbilden hamnar sj\u00f6pungen l\u00e5ngt ner\ni trappan, precis vid \u00f6verg\u00e5ngen mellan v\u00e4xter och djur. <\/p>\n\n\n\n

– Men evolutionsteorin visar egentligen att det inte finns n\u00e5gon n\u00f6dv\u00e4ndig riktning, ingen trappa eller h\u00f6gre och l\u00e4gre i egentlig mening, s\u00e4ger Erik. En sj\u00f6pung \u00e4r inte mindre framg\u00e5ngsrik \u00e4n en m\u00e4nniska, b\u00e5da har lyckats \u00f6verleva lika l\u00e4nge och anpassat sig efter behov till sina milj\u00f6er. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r\nErik van Ooijen har Strindbergs uppenbart bakv\u00e4nda perspektiv ett v\u00e4rde, som en\nslags \u00f6gon\u00f6ppnare. Det tvingar oss utmana v\u00e5ra f\u00f6rutfattade meningar, som\nfortfarande i h\u00f6g grad styrs av en v\u00e4rldsbild d\u00e4r m\u00e4nniskan tronar h\u00f6gst upp i\nutvecklingstrappan. Som skapelsens krona och till sitt v\u00e4sen skild fr\u00e5n sin\nomgivande verklighet. Strindberg d\u00e4remot visade en \u00f6ppenhet f\u00f6r att ekologiskt\nperspektiv som saknas i v\u00e5r v\u00e4rld. <\/p>\n\n\n\n

– <\/strong>Vi kan inte ta f\u00f6r givet att vi vet exakt hur andra\nekologiska sammanhang och andra livsformer fungerar och hur vi h\u00e4nger ihop med\ndem. Att l\u00e4sa Strindberg p\u00e5 det s\u00e4ttet kan vara en l\u00e4xa i \u00f6ppenhet b\u00e5de f\u00f6r det\nandra, naturen som fr\u00e4mmande, men ocks\u00e5 om naturen som ett sammanhang som vi \u00e4r\ninn\u00e4stlade i vare sig vill det eller inte. <\/p>\n\n\n\n

Det g\u00e5r inte att avgr\u00e4nsa enskilda organismer som frist\u00e5ende fr\u00e5n en ekologi eller milj\u00f6 eller andra varelser. Djuren \u00e4r inte frist\u00e5ende fr\u00e5n v\u00e4xterna och m\u00e4nniskan \u00e4r inte frist\u00e5ende fr\u00e5n varken det ena eller andra, saker och ting g\u00e5r in i varandra p\u00e5 ett s\u00e4tt som g\u00f6r att vi m\u00e5ste vara \u00f6ppna f\u00f6r samband. Ocks\u00e5 osynliga samband. Det kan finnas kopplingar som vi kanske inte \u00e4r medvetna om. <\/p>\n\n\n\n

”I allt naturligt finns n\u00e5got f\u00f6rundransv\u00e4rt<\/em>” skrev Aristoteles f\u00f6r n\u00e4stan 2500 \u00e5r sedan. I allt som finns i naturen, \u00e4ven i det som f\u00f6r oss \u00e4r den mest obetydliga av existenser, finns en pusselbit till det som bidrar till en f\u00f6rst\u00e5else av den helhet i vilken den har sin plats. <\/p>\n\n\n\n

Eller\nsom Strindberg menade: Allt \u00e4r i allt, och allt kan bli allt<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

–\nEn f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt modern natursyn, som uppm\u00e4rksammas av moderna\nv\u00e4xtneurobiologer idag, s\u00e4ger Erik.<\/p>\n\n\n\n

Men\nvi sitter fortfarande delvis fast i en gammal och rotad v\u00e4rldsbild, som\nbeskriver livet p\u00e5 jorden som en trappa, och som enligt Erik van Oijen \u00e4r\nf\u00f6rklaringen eller orsaken till att vi idag lever med en n\u00e4rap\u00e5 \u00f6delagd planet.\nDet v\u00e5ldsamma f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt vi har till allt det som finns l\u00e4ngre ner p\u00e5\nlivets trappsteg. Bland dem sj\u00f6pungar. <\/p>\n\n\n\n

Erik\nvan Ooijen r\u00e4knar sig till vad som sedan en tid kallas post-humanistisk\nforskning. Ett forskningsf\u00e4lt med \u00f6kat intresse f\u00f6r de ekologiska samband d\u00e4r\nm\u00e4nniskan ing\u00e5r. Och en kritik mot den v\u00e4rldsbild som beskriver m\u00e4nniskan som\nn\u00e5got v\u00e4sentligt annorlunda \u00e4n den omgivande milj\u00f6n och naturen. En kritik mot en\nv\u00e4rldsbild som bygger p\u00e5 ett slags v\u00e5ld mot den omgivande milj\u00f6n, en\noreflekterad exploatering och utarmning av naturen. Och s\u00e4rskilt h\u00e5rt drabbade\n\u00e4r det vattenlevande livet, s\u00e4ger litteraturforskaren Erik van Oooijen:<\/p>\n\n\n\n

–\nVattenytan blir en tydlig uppdelning mellan v\u00e5r v\u00e4rld och en fr\u00e4mmande v\u00e4rld\nsom vi har till\u00e5tit oss att exploatera utan tanke p\u00e5 konsekvenserna. Ett\nkalhygge kan vi uppleva som ett v\u00e4ldigt v\u00e5ldsamt ingrepp i naturen. En gruva\nkan vi beskriva som ett s\u00e5r i naturen. Men det som sker under ytan ser vi inte\np\u00e5 samma s\u00e4tt. S\u00e5 vi har kunnat exploatera det vattenlevande livet och vattnets\nekologier utan att n\u00e5gonsin beh\u00f6va st\u00e5 ansikte mot ansikte med konsekvenserna av\nv\u00e5r egen exploatering eller egen v\u00e5ldsamhet. <\/p>\n\n\n\n

\"Stilla<\/a>
TIERP 20170912. Stilla vatten vid strand med sten och klippor.\nFoto. Magnus Eriksson \/ TT<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Tillbaka p\u00e5 fabriken i Stenungsund. Fredrik Nor\u00e9n \u00e4r uppenbarligen fascinerad av det djur han f\u00f6rs\u00f6ker skapa en industri kring.<\/p>\n\n\n\n

–\nJag skulle kunna prata v\u00e4ldigt mycket om sj\u00f6pungen, den \u00e4r v\u00e4ldigt v\u00e4l\nunders\u00f6kt. Det publiceras mellan en och tio vetenskapliga artiklar om dagen om\nsj\u00f6pungar. Och det \u00e4r vi tacksamma f\u00f6r, kunskapen kan vi anv\u00e4nda i v\u00e5r\nproduktion.  <\/p>\n\n\n\n

Utanf\u00f6r\nden stora pl\u00e5tbyggnaden d\u00e4r Marin Feed har sin sj\u00f6pungsproduktion visar Fredrik\ndjuret. De f\u00f6rvaras i stora plasthinkar, till bredden fyllda av sj\u00f6pungar.<\/p>\n\n\n\n

–\nS\u00e5 h\u00e4r ser de ut \u2013 som sladdriga snoppar. Eller l\u00e5nga korvar. Och innanf\u00f6r\nh\u00f6ljet av cellulosa finns sj\u00e4lva djuret. Det suger in vatten genom ett h\u00e5l i\n\u00f6vre delen av kroppen, som pumpas genom ett finmaskigt filter d\u00e4r n\u00e4rings\u00e4mnen\nf\u00e5ngas upp, och s\u00e5 skickar den ut rent vatten i andra \u00e4nden. Partiklarna som\nf\u00e5ngats upp transporteras ner till magen, d\u00e4r ett enzym bryter ner maten f\u00f6r\natt ta ut de kolhydrater och fetter som djuret beh\u00f6ver. Och s\u00e5 bajsar den ut\ndet den inte beh\u00f6ver i andra \u00e4nden. Inte s\u00e5 l\u00e5ngt fr\u00e5n hur de flesta andra djur\nfungerar, ber\u00e4ttar Fredrik Nor\u00e9n. <\/p>\n\n\n\n

Och\nhan hade kunnat forts\u00e4tta l\u00e4nge till. Det \u00e4r s\u00e5 mycket som f\u00e4ngslar honom med\nsj\u00f6pungar. Inte minst f\u00f6r m\u00f6jligheten att odla i stor skala. <\/p>\n\n\n\n

–\nVi \u00e4r \u00e4nnu ganska outvecklade n\u00e4r det g\u00e4ller akvakultur i Sverige, p\u00e5 andra\nh\u00e5ll i v\u00e4rlden ligger de l\u00e5ngt f\u00f6re. Vi f\u00f6rs\u00f6ker arbeta som b\u00f6nder, men jordbruket\nhar ju utvecklats under tusentals \u00e5r, vi har egentligen bara b\u00f6rjat v\u00e5rt\nvattenbruk. Vi s\u00e5r och sk\u00f6rdar som b\u00f6nderna men har \u00e4nnu inte effektiviserat\nv\u00e5r verksamhet p\u00e5 samma s\u00e4tt. <\/p>\n\n\n\n

S\u00e4ger Fredrik och tar oss vidare in i lokalerna d\u00e4r de kokar sj\u00f6pungar i flera stora kokk\u00e4rl, f\u00f6r framst\u00e4llning av sj\u00f6pungsfonden. Han visar oss torkade sj\u00f6pungar och det pulveriserade fiskmj\u00f6let. M\u00f6jligheterna \u00e4r o\u00e4ndliga f\u00f6r sj\u00f6pungsindustrin, tycks det.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r vi l\u00e4mnar industrilokalerna p\u00e5 \u00c4ngsv\u00e4gen i Stenungsund ska det snart b\u00f6rja regna. Fredrik Nor\u00e9n och hans kollegor forts\u00e4tter koka sj\u00f6pungar, \u00f6vertygade om att en livaktig akvakultur och levande vattenbruk \u00e4r vad vi beh\u00f6ver f\u00f6r att m\u00f6ta de utmaningar vi st\u00e5r inf\u00f6r. Det post-humanistiska perspektivet \u00e4r l\u00e5ngt borta fr\u00e5n kafferummets vardagliga samtal. <\/p>\n\n\n\n

\"Fredrik<\/a>
I industrilokalerna i Stenungssund st\u00e5r Fredrik Nor\u00e9n och kokar sj\u00f6pungar\nFoto: Martin Widman<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Litteraturvetaren\nErik van Ooijen d\u00e4remot, tillsammans med en v\u00e4xande skara forskare med\nposthumanistisk utg\u00e5ngspunkt, manar oss att h\u00f6ja blicken. Han \u00e4r noga med att inte\nrikta specifik kritik mot Fredrik och f\u00f6retaget i Stenungssund, men anv\u00e4nder\ng\u00e4rna sj\u00f6pungsindustrin som ett exempel p\u00e5 att vi bortser fr\u00e5n de ekologiska\nsammanhang vi sj\u00e4lva \u00e4r en del av. <\/p>\n\n\n\n

– Klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, den globala upphettningen och massutrotning av arter visar att vi inte alls \u00e4r frist\u00e5ende fr\u00e5n den natur vi exploaterar, s\u00e4ger Erik. Vi \u00e4r hela tiden inlemmade och inbegripna i de komplexa f\u00f6rh\u00e5llanden som \u00e4r naturen sj\u00e4lv. Men genom att f\u00f6rneka de h\u00e4r relationerna handlar vi p\u00e5 ett i grunden f\u00f6rnuftsvidrigt s\u00e4tt som riskerar att g\u00f6ra v\u00e5r egen fortlevnad som art om\u00f6jlig. <\/p>\n\n\n\n

Kanske, tycks Erik van Ooijen mena, g\u00f6r den v\u00e4rldsbild som dominerat v\u00e5rt t\u00e4nkande under mycket l\u00e5ng tid att vi skadar och f\u00f6rst\u00f6r naturen i v\u00e5r str\u00e4van att r\u00e4dda den. Akvakultur i den skepnaden blir ytterligare ett verktyg i l\u00e5dan m\u00e4nskligheten plockar ur f\u00f6r att utvinna resurser ur en redan h\u00e4rjad och plundrad natur. I grund och botten handlar det om en v\u00e4rldsbild d\u00e4r m\u00e4nniskan \u00e4r en priviligierad varelse, h\u00f6jd \u00f6ver allt annat liv. <\/p>\n\n\n\n

–\nVi m\u00e5ste f\u00f6rs\u00f6ka t\u00e4nka bortom den m\u00e4nniskocentrerade normen som av naturliga\nsk\u00e4l dominerar allt m\u00e4nskligt t\u00e4nkande, vare sig det varit humanistiskt eller\nnaturvetenskapligt inriktat. Det leder till en v\u00e5ldsam hantering av andra liv\nhelt enkelt eftersom de inte v\u00e4rderas som liv.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En resa fr\u00e5n ett industriomr\u00e5de utanf\u00f6r Stenungsund till antikens Troja<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":340,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[244],"tags":[998,248,249,997,999],"class_list":["post-336","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-klimat-och-miljo","tag-artikel","tag-klimat","tag-miljo","tag-sjopung","tag-sjopungar"],"acf":[],"yoast_head":"\nSj\u00f6pungar och klimatkrisen - om en post-humanistisk debatt<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"En resa fr\u00e5n ett industriomr\u00e5de utanf\u00f6r Stenungsund till antikens Troja.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"noindex, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Sj\u00f6pungar, posthumaniora och klimatkrisen\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"En resa fr\u00e5n ett industriomr\u00e5de utanf\u00f6r Stenungsund till antikens Troja.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/sjopungar-och-klimatkrisen\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Deep Sea Reporter\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2020-03-11T11:18:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2022-11-17T20:03:51+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/wp-content\/uploads\/2020\/03\/dsc00330-scaled-1.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"2560\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"1439\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Apollonia\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Written by\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Apollonia\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"14 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/sv\\\/sjopungar-och-klimatkrisen\\\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/sv\\\/sjopungar-och-klimatkrisen\\\/\"},\"author\":{\"name\":\"Apollonia\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/5d7a4562dbb21fa9ba57c2dcc5d663fb\"},\"headline\":\"Sj\u00f6pungar och klimatkrisen\",\"datePublished\":\"2020-03-11T11:18:00+00:00\",\"dateModified\":\"2022-11-17T20:03:51+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/sv\\\/sjopungar-och-klimatkrisen\\\/\"},\"wordCount\":3477,\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/#organization\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/sv\\\/sjopungar-och-klimatkrisen\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2020\\\/03\\\/sjo\u0308pungar-och-manet.jpg\",\"keywords\":[\"artikel\",\"Klimat\",\"Milj\u00f6\",\"Sj\u00f6pung\",\"Sj\u00f6pungar\"],\"articleSection\":[\"Klimat och Milj\u00f6\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/sv\\\/sjopungar-och-klimatkrisen\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/sv\\\/sjopungar-och-klimatkrisen\\\/\",\"name\":\"Sj\u00f6pungar och klimatkrisen - om en post-humanistisk debatt\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/sv\\\/sjopungar-och-klimatkrisen\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/sv\\\/sjopungar-och-klimatkrisen\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2020\\\/03\\\/sjo\u0308pungar-och-manet.jpg\",\"datePublished\":\"2020-03-11T11:18:00+00:00\",\"dateModified\":\"2022-11-17T20:03:51+00:00\",\"description\":\"En resa fr\u00e5n ett industriomr\u00e5de utanf\u00f6r Stenungsund till antikens Troja.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/sv\\\/sjopungar-och-klimatkrisen\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/sv\\\/sjopungar-och-klimatkrisen\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/sv\\\/sjopungar-och-klimatkrisen\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2020\\\/03\\\/sjo\u0308pungar-och-manet.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2020\\\/03\\\/sjo\u0308pungar-och-manet.jpg\",\"width\":712,\"height\":534},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/sv\\\/sjopungar-och-klimatkrisen\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/sv\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Sj\u00f6pungar och klimatkrisen\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/\",\"name\":\"Deep Sea Reporter\",\"description\":\"Ett digitalt magasin om havet\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/#organization\",\"name\":\"Deep Sea Reporter\",\"url\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2024\\\/10\\\/dsr-bla-ny-logga.svg\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2024\\\/10\\\/dsr-bla-ny-logga.svg\",\"width\":834,\"height\":504,\"caption\":\"Deep Sea Reporter\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\"}},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/deepseareporter.dev.phosdev.se\\\/#\\\/schema\\\/person\\\/5d7a4562dbb21fa9ba57c2dcc5d663fb\",\"name\":\"Apollonia\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO Premium plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Sj\u00f6pungar och klimatkrisen - om en post-humanistisk debatt","description":"En resa fr\u00e5n ett industriomr\u00e5de utanf\u00f6r Stenungsund till antikens Troja.","robots":{"index":"noindex","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Sj\u00f6pungar, posthumaniora och klimatkrisen","og_description":"En resa fr\u00e5n ett industriomr\u00e5de utanf\u00f6r Stenungsund till antikens Troja.","og_url":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/sjopungar-och-klimatkrisen\/","og_site_name":"Deep Sea Reporter","article_published_time":"2020-03-11T11:18:00+00:00","article_modified_time":"2022-11-17T20:03:51+00:00","og_image":[{"width":2560,"height":1439,"url":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/wp-content\/uploads\/2020\/03\/dsc00330-scaled-1.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Apollonia","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Written by":"Apollonia","Est. reading time":"14 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/sjopungar-och-klimatkrisen\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/sjopungar-och-klimatkrisen\/"},"author":{"name":"Apollonia","@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/#\/schema\/person\/5d7a4562dbb21fa9ba57c2dcc5d663fb"},"headline":"Sj\u00f6pungar och klimatkrisen","datePublished":"2020-03-11T11:18:00+00:00","dateModified":"2022-11-17T20:03:51+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/sjopungar-och-klimatkrisen\/"},"wordCount":3477,"publisher":{"@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/#organization"},"image":{"@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/sjopungar-och-klimatkrisen\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/wp-content\/uploads\/2020\/03\/sjo\u0308pungar-och-manet.jpg","keywords":["artikel","Klimat","Milj\u00f6","Sj\u00f6pung","Sj\u00f6pungar"],"articleSection":["Klimat och Milj\u00f6"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/sjopungar-och-klimatkrisen\/","url":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/sjopungar-och-klimatkrisen\/","name":"Sj\u00f6pungar och klimatkrisen - om en post-humanistisk debatt","isPartOf":{"@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/sjopungar-och-klimatkrisen\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/sjopungar-och-klimatkrisen\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/wp-content\/uploads\/2020\/03\/sjo\u0308pungar-och-manet.jpg","datePublished":"2020-03-11T11:18:00+00:00","dateModified":"2022-11-17T20:03:51+00:00","description":"En resa fr\u00e5n ett industriomr\u00e5de utanf\u00f6r Stenungsund till antikens Troja.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/sjopungar-och-klimatkrisen\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/sjopungar-och-klimatkrisen\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/sjopungar-och-klimatkrisen\/#primaryimage","url":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/wp-content\/uploads\/2020\/03\/sjo\u0308pungar-och-manet.jpg","contentUrl":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/wp-content\/uploads\/2020\/03\/sjo\u0308pungar-och-manet.jpg","width":712,"height":534},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/sjopungar-och-klimatkrisen\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Sj\u00f6pungar och klimatkrisen"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/#website","url":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/","name":"Deep Sea Reporter","description":"Ett digitalt magasin om havet","publisher":{"@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/#organization","name":"Deep Sea Reporter","url":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/dsr-bla-ny-logga.svg","contentUrl":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/dsr-bla-ny-logga.svg","width":834,"height":504,"caption":"Deep Sea Reporter"},"image":{"@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/#\/schema\/logo\/image\/"}},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/#\/schema\/person\/5d7a4562dbb21fa9ba57c2dcc5d663fb","name":"Apollonia"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/336","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=336"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/336\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/340"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=336"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=336"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=336"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}