{"id":39598,"date":"2025-04-03T09:47:37","date_gmt":"2025-04-03T07:47:37","guid":{"rendered":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/?p=39598"},"modified":"2025-08-05T08:40:53","modified_gmt":"2025-08-05T06:40:53","slug":"sjukdom-och-dod-pa-oppet-hav","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/deepseareporter.dev.phosdev.se\/sv\/sjukdom-och-dod-pa-oppet-hav\/","title":{"rendered":"Sjukdom och d\u00f6d p\u00e5 \u00f6ppet hav"},"content":{"rendered":"\n

I oktober 2022 seglade ett brittisk-amerikanskt par, Kyle och Maryanne Webb, med sin yacht genom ett avl\u00e4gset omr\u00e5de i Indiska oceanen mellan Mauritius och Seychellerna, strax s\u00f6der om Saya de Malha Bank, v\u00e4rldens st\u00f6rsta sj\u00f6gr\u00e4sf\u00e4lt.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Text: Ian Urbina, Maya Martin, Joe Galvin, Susan Ryan, and Austin Brush – Editors at The Outlaw Ocean Project.<\/sup><\/p>\n\n\n\n

Paret Webb var seglingsentusiaster och hade tillryggalagt tiotusentals sj\u00f6mil med sin b\u00e5t Begonia under de senaste \u00e5ren. N\u00e4r de passerade bankarna fick de syn p\u00e5 en liten fiskeb\u00e5t, cirka 55 fot l\u00e5ng, m\u00e5lad i ljusgult och turkost och med ett dussintal r\u00f6da och orange flaggor som vajade fr\u00e5n hyttaket. Det var en srilankesisk s\u00e5 kallad garnb\u00e5t som p\u00e5 sinhali kallas Hasaranga Putha.<\/p>\n\n\n\n

Bes\u00e4ttningen s\u00e5g utm\u00e4rglad och desperat ut och ber\u00e4ttade f\u00f6r paret Webb att de hade seglat cirka 2.000 sj\u00f6mil fr\u00e5n sin hemmahamn i Beruwala p\u00e5 Sri Lanka. De hade varit till sj\u00f6ss i tv\u00e5 veckor, sa de, men hade bara f\u00e5ngat fyra fiskar. De bad om mat, l\u00e4sk och cigaretter och paret gav dem vad de kunde, inklusive f\u00e4rskvatten, och \u00e5kte sedan vidare.<\/p>\n\n\n\n

– Det var uppenbart att de befann sig i en sv\u00e5r ekonomisk situation, sa Maryanne Webb.<\/p>\n\n\n\n

– Det krossade mitt hj\u00e4rta att se hur mycket de k\u00e4nner att de m\u00e5ste anstr\u00e4nga sig f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6rja sina familjer.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Senare samma \u00e5r, i november 2022, n\u00e4rmade sig samma srilankesiska fiskefartyg, Hasaranga Putha, ett av Monaco Explorations forskningsfartyg och bad om br\u00e4nsle, vatten och cigaretter. Credit: Monaco Explorations<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

En m\u00e5nad senare, \u00e5terigen n\u00e4ra Saya de Malha Bank, st\u00f6tte Hasaranga Putha p\u00e5 ett annat fartyg – det sydafrikanska havsforsknings- och f\u00f6rs\u00f6rjningsfartyget S.A. Agulhas II, som var p\u00e5 expedition i Saya de Malha f\u00f6r den ideella milj\u00f6organisationen Monaco Explorations.<\/p>\n\n\n\n

Vid det h\u00e4r laget hade den srilankesiska bes\u00e4ttningen n\u00e4stan slut p\u00e5 br\u00e4nsle och bad om diesel. Forskarna hade inte r\u00e4tt typ av br\u00e4nsle att erbjuda men gick \u00e4nd\u00e5 ombord med en gummib\u00e5t och gav fiskarna vatten och cigaretter. Srilankeserna var tacksamma och gav dem fisk i geng\u00e4ld. Hasaranga Putha stannde ute till havs i ytterligare sex m\u00e5nader innan hon \u00e5terv\u00e4nde till Colombo i april 2023.<\/p>\n\n\n\n

Saya de Malha Bank ligger hundratals mil fr\u00e5n n\u00e4rmaste hamn och \u00e4r ett av de mest avl\u00e4gsna omr\u00e5dena p\u00e5 planeten, vilket inneb\u00e4r att det kan vara en pl\u00e5gsam arbetsplats f\u00f6r de tusentals fiskare fr\u00e5n ett halvdussin l\u00e4nder som g\u00f6r den farliga resan f\u00f6r att komma dit. Ju l\u00e4ngre bort fr\u00e5n kusten fartygen f\u00e4rdas och ju mer tid de tillbringar till havs, desto st\u00f6rre blir riskerna. Farliga stormar, olyckor med d\u00f6dlig utg\u00e5ng, undern\u00e4ring och fysiskt v\u00e5ld \u00e4r vanliga faror som bes\u00e4ttningar l\u00e5ngt ute till havs uts\u00e4tts f\u00f6r. Varje \u00e5r g\u00f6r en flotta best\u00e5ende av flera dussin srilankesiska garnfiskeb\u00e5tar n\u00e5gra av de l\u00e4ngsta resorna till omr\u00e5det, ofta i de s\u00e4mst utrustade b\u00e5tarna.<\/p>\n\n\n\n

En del av de fartyg som fiskar vid Saya de Malha Bank anv\u00e4nder sig av s\u00e5 kallad omlastning, d\u00e4r de lastar av sin f\u00e5ngst p\u00e5 kylfartyg utan att \u00e5terv\u00e4nda till land, s\u00e5 att de kan forts\u00e4tta fiska p\u00e5 \u00f6ppet hav under l\u00e4ngre perioder. Fiske \u00e4r v\u00e4rldens farligaste yrke och mer \u00e4n 100.000 fiskare d\u00f6r p\u00e5 jobbet varje \u00e5r. N\u00e4r de g\u00f6r det, s\u00e4rskilt under l\u00e4ngre resor l\u00e5ngt fr\u00e5n land, \u00e4r det inte ovanligt att deras kroppar begravs till havs.<\/p>\n\n\n\n

Sri Lankas garnfiskare \u00e4r inte de enda fiskefartygen som g\u00f6r riskfyllda resor f\u00f6r att n\u00e5 den rika Saya de Malha-banken med sin stora biologiska m\u00e5ngfald. Thail\u00e4ndska fiskmj\u00f6lstr\u00e5lare fiskar ocks\u00e5 i dessa vatten och f\u00e4rdas mer \u00e4n 2 500 nautiska mil fr\u00e5n Kantangs hamn. I januari 2016 l\u00e4mnade till exempel tre thail\u00e4ndska tr\u00e5lare Saya de Malha-banken och \u00e5terv\u00e4nde till Thailand. Under resan blev 38 kambodjanska bes\u00e4ttningsmedlemmar sjuka och n\u00e4r de kom fram hade sex av dem redan d\u00f6tt. De \u00f6vriga sjuka bes\u00e4ttningsmedlemmarna togs in p\u00e5 sjukhus och behandlades f\u00f6r beriberi, en sjukdom som orsakas av brist p\u00e5 vitamin B1 eller tiamin. Symptomen \u00e4r stickningar, br\u00e4nnande k\u00e4nsla, domningar, andningssv\u00e5righeter, sl\u00f6het, br\u00f6stsm\u00e4rtor, yrsel, f\u00f6rvirring och kraftiga svullnader.<\/p>\n\n\n\n

Beriberi, \u00e4r l\u00e4tt att f\u00f6rebygga men d\u00f6dlig om den inte behandlas, och har historiskt sett f\u00f6rekommit i f\u00e4ngelser, asylboenden och migrantl\u00e4ger, men har i stort sett utrotats idag. Experter menar att n\u00e4r beriberi upptr\u00e4der till sj\u00f6ss \u00e4r det ofta ett tecken p\u00e5 kriminell f\u00f6rsummelse. En r\u00e4ttsl\u00e4kare beskrev det som \u201dmord i slowmotion\u201d eftersom det \u00e4r s\u00e5 l\u00e4tt att behandla och undvika.<\/p>\n\n\n\n

Sjukdomen har blivit vanligare p\u00e5 fiskefartyg i avl\u00e4gsna vatten, delvis p\u00e5 grund av att fartygen stannar s\u00e5 l\u00e4nge till havs, en trend som underl\u00e4ttas av \u201domlastning\u201d. Arbetsmetoder som inneb\u00e4r h\u00e5rt arbete och l\u00e5nga arbetstider g\u00f6r att kroppen bryter ned vitamin B1 i en snabbare metabolisk takt f\u00f6r att producera energi, konstaterade den thail\u00e4ndska regeringen i en rapport om d\u00f6dsfallen. Ytterligare efterforskning som Greenpeace gjorde, visade att n\u00e5gra av arbetarna var offer f\u00f6r tv\u00e5ngsarbete.<\/p>\n\n\n\n

Idag \u00e4r det f\u00e4rre fartyg fr\u00e5n den thail\u00e4ndska flottan som tar sig ut till Saya de Mahla, men vissa g\u00f6r fortfarande resan och fr\u00e5gorna om deras arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden kvarst\u00e5r. I april 2023 gav sig ett av dessa fartyg, Chokephoemsin 1, en ljusbl\u00e5 90-fots tr\u00e5lare, iv\u00e4g till Saya de Malha-banken med en bes\u00e4ttningsmedlem vid namn Ae Khunsena. Ae Khunsena gick ombord p\u00e5 fartyget i Samut Prakan i Thailand f\u00f6r en femm\u00e5naderstur, enligt en rapport som sammanst\u00e4llts av Stella Maris, en ideell organisation som hj\u00e4lper fiskare. Som vanligt p\u00e5 s\u00e5dana h\u00e4r fartyg var arbetsdagarna l\u00e5nga och slitsamma. Khunsena tj\u00e4nade 10 000 baht, eller cirka 288 USD, per m\u00e5nad, enligt sitt kontrakt.<\/p>\n\n\n\n

\n