Forskning

    Fiskars beteenden, giftiga alger och havets roll i klimatet. Det är några av de ämnen havsforskning kan handla om. Vitt skilda ämnen, men med ett gemensamt mål: att bättre förstå vad som händer under ytan.

    Haven täcker mer än 70 procent av jordens yta. Trots det vet vi mindre om vad som händer i havet än i rymden. Marin forskning handlar om att försöka fylla dessa kunskapsluckor. Att höja den grundläggande kunskapen om havet utan att direkt peka på någon tillämpning brukar kallas grundforskning. Men ibland sätter grundforskningen i gång tankar om hur kunskapen skulle kunna användas i samhället. Då blir grundforskningen basen för så kallad tillämpad forskning som utgår från att lösa ett problem som har en direkt nytta för samhället. Eftersom kopplingen mellan oss människor och havet är så stor är det inte ovanligt att forskningsprojekt växlar mellan grund- och tillämpad forskning.

    Läran om havets rörelser och egenskaper

    Oceanerna studeras av en mängd forskare inom fysik, kemi, biologi och geologi. Alla dessa ämnen kan kopplas till oceanografi som är läran om havets rörelser och dess egenskaper. Det görs oftast genom observationer från expeditioner, satelliter och skapandet av modeller. Att förstå vattnets rörelser är viktigt eftersom det påverkar klimatet över hela världen.

    Många oceanografer arbetar med miljö-, energi- och klimatfrågor på myndigheter eller i privat sektor. Som oceanograf kan man också arbeta med forskning. Oceanografi är en vetenskap med ett brett spektrum av ämnen som ekosystemdynamik, havsströmmar och flöden av olika ämnen i havet. En som ägnat sitt liv åt havet är oceanografen Sylvia Earle som blivit en av de internationellt kända krafterna för att skydda och restaurera världens hav.

    Oceanografi skiljer sig från marinbiologi eftersom det inte alltid innebär att man studerar det som lever i havet. En marinbiolog fokuserar på levande organismer i alla delar av havet och försöker förstå dynamiska interaktioner på olika skalor, från en specifik plats till globalt.

    För att kunna förstå komplexiteten i havet kombinerar oceanografer och marinbiologer ofta flera ämnesområden som exempelvis biologi och kemi. Att väga in flera ämnesområden är särskilt viktigt idag för att skapa sig en helhetsbild som kan bidra till arbetet mot klimatförändringar, nedskräpning och andra faktorer som hotar haven och det marina livet.

    Att studera det otillgängliga

    Eftersom många platser i havet är relativt otillgängliga för forskare används idag tekniska mätinstrument som hjälpmedel för att studera dessa platser. De kan ligga kvar i havet och fortsätta mäta vattnets egenskaper dygnet runt. Det gör att man lättare kan få fler mätvärden än om man behövt ta sig ut till mätplatsen för varje mätning. Med fler mätvärden på fler platser blir det lättare för forskare att lista ut hur havet fungerar.

    Mätstationerna till havs kallas ibland för havsobservatorier där relevant data samlas in till forskare. Det kan handla om temperatur, salthalt och syrehalt, vind och vågor. Stiftelsen Voice of the Ocean (VOTO) arbetar bland annat med att underlätta datainsamling för forskare. Teamet som arbetar med forskning och datainsamling på VOTO består av oceanografiska tekniker och forskare. De använder sig av så kallade gliders för att samla in data från fem platser längs med Sveriges kust och de går att följa i detalj via deras observationsportal.

     

    TEXT: Lina Mattsson

    Kraftig El Niño närmar sig med värme och extremväder

    Kraftig El Niño närmar sig med värme och extremväder

    Forskare och myndigheter följer utvecklingen i Stilla havet noga. En ny El Niño kan leda till kraftigt stigande temperaturer och globala värmerekord det kommande året.

    Valhajens hemliga hem hittat

    Valhajens hemliga hem hittat

    En indonesisk studie kan nu avslöja valhajens tidigare okända resvanor i världens hav. Jättefiskarna rör sig i 13 länders vatten, men har två vikar i Indonesien ”som är som hem för dem”.

    Fiskfjäll kan bli banbrytande bioplast

    Fiskfjäll kan bli banbrytande bioplast

    Nittionio procent av all ny plast tillverkas av kemikalier som härrör från fossila bränslen, vilket motsvarar över 400 miljoner ton per år. Det är lika med 350 stora idrottsarenor, fyllda till brädden med plast. Enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) planerar plast- och petrokemisk industri att tredubbla plastproduktionen fram till 2060.

    Möt författarna som granskat en av Norges mäktigaste industrier – laxodlingen

    Möt författarna som granskat en av Norges mäktigaste industrier – laxodlingen

    Det började med ett flertal artiklar som väckte starka reaktioner i Norge. De två journalisterna och författarna Kjetil Østli och Simen Sætre hade granskat konsekvenserna av den storskaliga laxodlingen i Norge, som på bara några decennier vuxit sig till en av landets främsta och mest lönsamma näringar.

    Ny AI-teknik avslöjar detaljer i havsströmmarna

    Ny AI-teknik avslöjar detaljer i havsströmmarna

    Med hjälp av AI-teknik har forskare kunnat spåra havsströmmar som hittills varit dolda och som avslöjar rörelser som formar jordens klimat.

    Varmblodiga fiskar drabbas dubbelt av uppvärmda hav

    Varmblodiga fiskar drabbas dubbelt av uppvärmda hav

    Ny forskning visar att de större varmblodiga fiskarterna som haj och tonfisk, så kallade mesotermer, riskerar att överhettas då havstemperaturen stiger. 

    Kokain fick laxar att simma längre

    Kokain fick laxar att simma längre

    Kokainföroreningar i vatten påverkar laxens beteende, visar en ny studie från SLU. Lax som fått i sig kokain simmade mer och spred sig över större områden.

    Utökad säljakt upprör – ”sälen inte problemet”

    Utökad säljakt upprör – ”sälen inte problemet”

    När årets säljakt inleds på måndag får 1 350 gråsälar, 200 knubbsälar och 200 vikare skjutas. Det är fler än i fjol och det utökade antalet upprör Naturskyddsföreningen som menar att sälpopulationen hotas på sikt.

    Syrefattiga bottnar i Östersjön får vänta

    Syrefattiga bottnar i Östersjön får vänta

    I februari 2026 uppmättes historiskt låga vattennivåer i Östersjön, på vissa håll den lägsta på nästan 100 år. Orsaken var främst stabila högtryck och starka ostvindar över Skandinavien som pressat ut vattenmassor ur Östersjön. Det fanns en förhoppning om att nytt syrerikt- och salthaltigvatten skulle flöda in från Nordsjön till det hårt prövade innanhavet och dess syrefattiga bottnar - men så blev det inte.  Hör varför i reportaget.

    Pingviner spårade miljögift i Patagonien

    Pingviner spårade miljögift i Patagonien

    Pingviner i argentinska Patagonien kan göra en insats som miljöövervakare. På så sätt har forskare konstaterat att det finns PFAS, så kallade evighetskemikalier, även i den avlägsna regionen.

    USA tillåter kommersiellt fiske i skyddat område

    USA tillåter kommersiellt fiske i skyddat område

    Från den 3:e april i år är det tillåtet att fiska kommersiellt inom det marina naturreservatet Northeast Canyons and Semounts. Området, som är något större än Småland till ytan, ligger ute i Atlanten på den amerikanska östkusten och inrättades för att skydda och bevara de unika och orörda havsmiljöerna för framtiden.  

    Bottentrålning i Gullmarn – så gjorde vi inslaget

    Bottentrålning i Gullmarn – så gjorde vi inslaget

    Det här är berättelsen om hur det såg ut bakom kameran när vi gjorde reportaget om bottentrålningen i Gullmarsfjorden. Med hjälp från Voice of the Ocean (VOTO) och MidOcean, tog vi oss ut i fjorden och filmade med både ROV och djupa dyk.

    Spår av koffein och kokain hittades i hajar

    Spår av koffein och kokain hittades i hajar

    Hajar utanför Bahamas har testat positivt för koffein, smärtstillande läkemedel och till och med kokain, visar en ny studie.

    Under gamla oljeriggar: ”Hemliga” korallrev

    Under gamla oljeriggar: ”Hemliga” korallrev

    Få skulle säga att det finns något vackert med en olje-plattform långt ute till havs.  Men dyker man ned under ytan är bilden ofta en helt annan.  På plattformens fundament kan rev ha skapats, fulla av mjuk-koraller, fiskar och annat marint liv. 2018 grundade två marinbiologer från Kalifornien Amber Sparks och Emily Hazelwood stiftelsen Blue Latitudes för att rädda de här mjukkorallsreven.

    Nya rödlistan – dyster utveckling för våra marina arter

    Nya rödlistan – dyster utveckling för våra marina arter

    SLU artdatabanken presenterar idag ”Rödlista 2025” som tar vid efter ”Rödlista 2020”. I den nya listan har antalet rödlistade arter ökat med 10 % jämfört med 2020, från 4 746 till 5 217 arter. Antalet hotade arter har ökat från 2 249 till 2 373.

    Havsörnen inte längre rödlistad: ”Trodde jag aldrig”

    Havsörnen inte längre rödlistad: ”Trodde jag aldrig”

    För första gången finns havsörnen inte med när Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) släpper en ny genomgång av rödlistade arter i Sverige. Arten har gjort en häpnadsväckande återhämtning. - Det såg jag inte komma för 50 år sedan, säger Mikael Svensson på SLU.

    Ny rapport: Jorden är ur balans

    Ny rapport: Jorden är ur balans

    Exakt allt pekar åt fel håll. Aldrig tidigare har Jordens klimat varit så ur balans, varnar meteorologiska världsorganisationen WMO.

    Så tänker unga kring hav och klimat inför valet 2026

    Så tänker unga kring hav och klimat inför valet 2026

    Varje år görs en klimatbarometer på uppdrag av WWF som presenterar olika samhällsgruppers ställning i särskilda valfrågor. Samtidigt pågår en studie i Lund och Örebro där preliminära siffror visar att unga lagt klimatfrågan bakom sig. Deep Sea Reporter pratade med unga vuxna i Stockholm om deras tankar kring hav och klimat.

    77 år gammal valinspelning hittad

    77 år gammal valinspelning hittad

    Den hittills äldsta inspelningen av valsång har hittats. Det kan öppna nya dörrar i forskningen om valarnas förändrade beteenden, rapporterar The Guardian.

    Här kan växthusgasen lagras i Östersjön

    Här kan växthusgasen lagras i Östersjön

    Jakten efter områden i Sverige där koldioxid kan lagras under havets botten har pågått i tre år. Nu pekas två tänkbara platser ut. - Vi har fått jättefina prover och resultaten hittills är väldigt lovande, säger Sofie Lindström på Sveriges geologiska undersökning (SGU).

    Forskarna har underskattat havsnivåhöjningarna – modellerna brister

    Forskarna har underskattat havsnivåhöjningarna – modellerna brister

    Den genomsnittliga havsnivån är 30 cm högre än man tidigare trott. På vissa platser, som i Sydostasien är den ännu högre, upp till en och en halv meter. Ny forskning har visat att tidigare beräkningar av havsnivåerna utgått från felaktiga modeller som gett missvisande resultat.

    Passionerad expert på pygmésjöhästar

    Passionerad expert på pygmésjöhästar

    Hängiven havet: Dr. Richard Smith. Havets minsta sjöhästar väcker global uppmärksamhet tack vare det banbrytande arbetet av Dr Richard Smith, en brittisk marinbiolog och undervattensfotograf. Han har blivit världens ledande auktoritet på dvärgsjöhästar.

    Fisk – saknas i klimatmodellerna

    Fisk – saknas i klimatmodellerna

    Olika klimatmodeller visar hur framtiden kan te sig för oss på planeten. En viktig del är hur mycket koldioxid havet kan absorbera utan att påverkan blir allt för stor på framtidens klimat. Nu visar ny forskning att om fiskar och plankton räknas med i modellerna blir resultatet ett helt annat än tidigare uträkningar. Man har helt enkelt uteslutit de marina djurens påverkan på havet tidigare. Och eftersom vi just nu håller på att fiska ut vårt hav kan det faktumet få förödande konsekvenser – för klimatet.

    Ny sälplan väcker kritik: ”Begreppet har kidnappats”

    Ny sälplan väcker kritik: ”Begreppet har kidnappats”

    En ny sälförvaltningsplan har tagits fram, som ska ta större hänsyn till havet som helhet än tidigare. Det är regeringen som velat se en mer ekosystembaserad förvaltning. Men det finns de som menar att drivkraften egentligen är en annan.