Mer än 70 procent av jordens yta täcks av vatten och jorden kallas ibland för ”den blå planeten”. De flesta ursprungliga livsformerna utvecklades i havet, och än idag har den marina miljön en formrikedom som inte finns i något annat ekosystem. Vi människor är i allra högsta grad beroende av havet.
Uttrycket ”De sju haven” användes förr i tiden av sjömän som seglat över världens alla hav. Dessa omfattar Norra Stilla havet, Södra Stilla havet, Norra Atlanten, Södra Atlanten, Norra ishavet (Arktiska oceanen), Södra ishavet (Antarktiska oceanen) och Indiska oceanen. Världshavet, även kallat oceanerna, definieras som det sammanhängande vattenområde som omger jordens kontinenter. Världshaven delas in i tre oceaner: Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen varav Stilla havet är störst och täcker över 30 procent av jordens yta. Ibland räknas även Antarktiska oceanen som en egen ocean. Till de tre oceanerna hör avgränsade bihav. Ett bihav eller innanhav är en avgränsad del av en ocean. Nordsjön, Norra ishavet och Medelhavet är exempel på bihav till Atlanten.
Flera av världens hav är relativt varma, men världshavens medeltemperatur är ändå bara runt 3,5 grader Celsius. Detta beror på att de stora djupvattenbassängerna består av kallt polarvatten.
En stor andel av områdena ute till havs tillhör inte något enskilt land och brukar kallas ”high seas” eller djuphav. Dessa områden utgör totalt nästan hälften av jordens yta, två tredjedelar av världshavens yta och 95 procent av världshavens volym. Djuphav omfattas inte av nationella lagar och tillhör därför i praktiken alla. FN har länge förhandlat om hur dessa områden ska skötas. Efter mer än tio år av intensiva förhandlingar antog FN under 2023 ett nytt bindande fördrag för hållbar användning av biologisk mångfald i havsområden utan nationell jurisdiktion. Det är ett steg i att uppfylla de globala åtagandena i det internationella avtalet om biologisk mångfald från 2022 där målet är att skydda minst 30 procent av havet till 2030.
Trots att havet är en plats där olika organismer frodas så finns det många extrema miljöer i havet. Allt från temperaturer under fryspunkten till nära kokpunkten i heta undervattenskällor. Där havet övergår i land är vågorna kraftfulla, UV-strålningen hög och det är hem till en stor biologisk mångfald. Vissa organismer nyttjar ett stort spektrum av livsmiljöer medan andra specialiserar sig på någon enstaka typ av miljö.
Djuphaven är en ogästvänlig miljö för oss människor. Vid 30 meters djup är det mesta ljuset borta, vid 70 till 80 meter försvinner det mesta av syret och på botten är trycket högt. Därför har så lite av djuphaven utforskats. Det är faktiskt knappt fem procent av havens djup som utforskats av människan. Forskare vet också mindre än de skulle vilja om organismerna som klarar av att leva i djuphaven. De går dessutom inte att ta upp och studera i akvarium eller laboratorium. Då skulle de dö, eftersom de är anpassade att klara av det höga trycket nere i havsdjupen.
För att leva i havens djup, dit ljuset inte når, måste djuren anpassa sig efter livet i mörkret. Många har stora munnar, lysorgan eller stora och extra ljuskänsliga ögon. Det finns även en mångfald av mikroorganismer som lever i den utmanande miljön. Att liv kan existera under så extrema förhållanden utan syre eller solljus har fått forskare att tänka att det eventuellt kan finnas liv på andra planeter som vi hittills trott varit livlösa.
Trots att man fortfarande vet väldigt lite om djupens organismer, vet man att överfiske och bottentrålning också kan drabba djuphavsdjuren. Många organismer är fortfarande oupptäckta och riskerar därmed att försvinna om fisket fortsätter som det gjort hittills.
Marianergraven i Stilla havet är världens djupaste plats i havet. Det maximala djupet är Challengerdjupet som ligger cirka elva kilometer under havsytan. Samtidigt är medeldjupet i världshaven ungefär 3700 meter. Djupaste platsen i Sverige ligger i Bratten i Skagerrakk och är 560 meter. Östersjöns djupaste punkt, Landsortsdjupet på 459 meter, ligger väster om Gotland.
Världens oceaner och innanhav är en stor tillgång för oss människor. Havet förser oss med mängder av tjänster. För att påminna om havens betydelse och vikten att skydda dem har 8 juni utsetts till Världshavsdagen av FN. Men det finns fler påminnelser om hur viktigt havet är i vår vardag.
Världshaven ger oss mycket mer än mat. De producerar mer än hälften av allt syre i atmosfären genom fotosyntes, tar upp växthusgas och bidrar till turism. Några välbesökta turistmål till havs är Gotland, Kosteröarna och andra skärgårdsområden.
Hundratals miljoner människor är dessutom beroende av fisk och andra resurser från havet. Mer än 38 miljoner människor är anställda inom fiskeindustrin världen över. Haven används också till stor del som transportleder.
Kustekosystem som korallrev, sjögräsängar och mangroveskogar är dessutom livsviktiga platser för yngel. De är också betydelsefulla för människor som bor vid kusten eftersom de fungerar som en skyddszon mot översvämningar, stormar och kan agera vågbrytare och ge skydd för erosion.
TEXT: Lina Mattsson
Planerna är storslagna: En megahamn och tillhörande stadsprojekt på till stora delar orörda Nikobarerna. I ljuset av hoten mot global sjöfart vill Indien skapa ett eget nav för handel och försvar. Förstörelse förklädd till utveckling, rasar kritiker.
Forskare och myndigheter följer utvecklingen i Stilla havet noga. En ny El Niño kan leda till kraftigt stigande temperaturer och globala värmerekord det kommande året.
En indonesisk studie kan nu avslöja valhajens tidigare okända resvanor i världens hav. Jättefiskarna rör sig i 13 länders vatten, men har två vikar i Indonesien ”som är som hem för dem”.
Nittionio procent av all ny plast tillverkas av kemikalier som härrör från fossila bränslen, vilket motsvarar över 400 miljoner ton per år. Det är lika med 350 stora idrottsarenor, fyllda till brädden med plast. Enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) planerar plast- och petrokemisk industri att tredubbla plastproduktionen fram till 2060.
Det började med ett flertal artiklar som väckte starka reaktioner i Norge. De två journalisterna och författarna Kjetil Østli och Simen Sætre hade granskat konsekvenserna av den storskaliga laxodlingen i Norge, som på bara några decennier vuxit sig till en av landets främsta och mest lönsamma näringar.
Med hjälp av AI-teknik har forskare kunnat spåra havsströmmar som hittills varit dolda och som avslöjar rörelser som formar jordens klimat.
Ny forskning visar att de större varmblodiga fiskarterna som haj och tonfisk, så kallade mesotermer, riskerar att överhettas då havstemperaturen stiger.
Pingviner i argentinska Patagonien kan göra en insats som miljöövervakare. På så sätt har forskare konstaterat att det finns PFAS, så kallade evighetskemikalier, även i den avlägsna regionen.
Från den 3:e april i år är det tillåtet att fiska kommersiellt inom det marina naturreservatet Northeast Canyons and Semounts. Området, som är något större än Småland till ytan, ligger ute i Atlanten på den amerikanska östkusten och inrättades för att skydda och bevara de unika och orörda havsmiljöerna för framtiden.
Storbritannien och Norge har genomfört en militär insats för att avskräcka ryska ubåtar som misstänks för ”fientlig verksamhet” i Nordatlanten.
Vår planet är, så vitt vi vet, unik. Bland andra himlakroppar, svävar en vacker ”blå boll” där vi, du och jag och allt levande på jorden få hänga med en stund. I dagarna kommer vi få se nya vackra bilder hemskickade från månfarkosten Artemis II. Artemis som bland annat anses vara vildmarkens beskyddare inom den grekiska mytologin.
Detta är den längre versionen av författarsamtalet med den brittiske författaren Robert Macfarlane, som beskrivs som vår tids främsta naturförfattare. In his latest international bestseller, "Is a river alive?" , he challenges us to fundamentally rethink our approach. What happens if we shift our focus away from the prevailing human-centred idea – that the Earth’s resources are there solely for our benefit?
Den brittiska författare Robert Macfarlane beskrivs som vår tids främsta naturskildrare. I sin senaste internationella bästsäljare "Har floden ett liv?" utmanar han oss att tänka om i grunden. Vad händer om vi skiftar fokus bort från den rådande människocentrerade idén - att jordens resurser enbart är till för oss.
Den knölval som under den senaste veckan strandat i Östersjön två gånger har återigen räddats. Men ännu är den långt från sin naturliga livsmiljö.
EU-kommissionen lägger fram nya riktlinjer för hur Sverige och andra länder kan agera mot växande mängder av storskarv. ”Vi fortsätter att skydda fåglar och fisk och ger samtidigt bönder, fiskare, skogvaktare och företag fungerande och balanserade regler”, skriver miljökommissionären Jessika Roswall i ett pressmeddelande.
Hajar utanför Bahamas har testat positivt för koffein, smärtstillande läkemedel och till och med kokain, visar en ny studie.
Över 20 migranter har omkommit utanför Grekland, rapporterar AFP.
Den ryska skuggflottan är ett hett ämne när de tio länderna i det brittiskledda försvarssamarbetet JEF möts i Helsingfors. Skuggflottan ska sättas åt hårdare, säger den brittiske premiärministern Keir Starmer när mötet inleds.
Få skulle säga att det finns något vackert med en olje-plattform långt ute till havs. Men dyker man ned under ytan är bilden ofta en helt annan. På plattformens fundament kan rev ha skapats, fulla av mjuk-koraller, fiskar och annat marint liv. 2018 grundade två marinbiologer från Kalifornien Amber Sparks och Emily Hazelwood stiftelsen Blue Latitudes för att rädda de här mjukkorallsreven.
Exakt allt pekar åt fel håll. Aldrig tidigare har Jordens klimat varit så ur balans, varnar meteorologiska världsorganisationen WMO.
Varje år görs en klimatbarometer på uppdrag av WWF som presenterar olika samhällsgruppers ställning i särskilda valfrågor. Samtidigt pågår en studie i Lund och Örebro där preliminära siffror visar att unga lagt klimatfrågan bakom sig. Deep Sea Reporter pratade med unga vuxna i Stockholm om deras tankar kring hav och klimat.
I årtionden bredde havsisen runt Antarktis ut sig varje vinter för att 2015 snabbt minska. Nu avslöjar en studie vad som orsakat den drastiska förändringen. Sjöelefanter har hjälpt till med mätningarna.
När haven värms upp blir det svårare för fiskar i mangroveskogarna att andas. Det visar en unik ny studie från forskare vid Göteborgs universitet. - I vissa system kommer förhållandena bli så extrema att bara de mest anpassade arterna klarar sig, säger studiens huvudförfattare, marinkemisten Gloria Reithmaier.
Den hittills äldsta inspelningen av valsång har hittats. Det kan öppna nya dörrar i forskningen om valarnas förändrade beteenden, rapporterar The Guardian.
