Ett svenskt företag har fått tillstånd att undersöka möjligheten att utvinna mineralnoduler från havsbotten i Bottenviken. De sägs vara viktiga för den gröna omställningen. Nu ska forskning ge svar på hur utvinningen skulle påverka organismerna som lever nere på havets botten.
Kan man bli annat än glad, när man bor på en ö i Östersjön och får veta att en stor bit av havet alldeles i närheten ska få status som marin nationalpark? Vi var många som blev både förtjusta och överraskade i april 2020, när staten och Värmdö kommun kommit överens om att Nämdö yttre skärgård skulle bli den svenska Östersjökustens första marina nationalpark. Nummer två i landet, efter Kosterhavet i Bohuslän, som invigdes 2007.
Flera länder, däribland Sverige, har kritiserat Norges planer på djuphavsbrytning. Men nu har ett svenskt företag fått tillstånd att undersöka möjligheterna att få ta upp mineralnoduler från havsbotten utanför Skellefteå i Bottenviken.
En värmebölja i Östersjön har på sina ställen drivit upp vattentemperaturerna till flera grader över det normala.
Nu flaggar även den tyska energijätten RWE för att det inte blir några nya svenska havsbaserade vindkraftparker utan statligt stöd. - Det kommer att behövas ett stödsystem, säger Matilda Machacek, Norden-chef för havsbaserad vindkraft.
Bullernivån från fartygstrafiken i Östersjön måste sänkas – oväsendet från fartygens propellrar stör så mycket att torskens fortplantning hotas.
Förra gången populationen inventerades fanns det bara omkring 500 Östersjötumlare kvar. Nu ska den akut hotade tandvalen räknas på nytt.
Regeringen var grovt vilseledande vid presentationen av sin havsmiljöproposition som ska skydda fiskbestånden. Det anser tidigare miljöminister Isabella Lövin (MP).
För att skydda strömmingen vill regeringen att trålgränsen flyttas längre ut från kusten i hela Östersjön. I skyddade havsområden bör bottentrålning helt förbjudas, enligt havsmiljöpropositionen.
Den smusslar ut olja och fyller Rysslands krigskassa. Den misstänks spionera på Sverige. Och den befaras när som helst kunna orsaka en enorm miljökatastrof. Rysslands så kallade skuggflotta – med ett tusental anonyma fartyg – har vuxit explosionsartat och utgör på flera sätt ett hot i Östersjön.
Salt- och syrerikt vatten ger Östersjön nytt liv. I december förra året strömmade stora mängder vatten in genom Öresund och Stora Bält. Nu visar färska undersökningar att inflödet redan har haft positiva effekter.
I ReCod projektet fick man torsk att leka i fångenskap genom att efterlikna torskens naturliga miljöer men i laboratoriemiljö. Under sommaren 2022 sattes cirka 1 miljon torsklarver ut på tre olika ställen i Sverige. Nu jagar forskarna svaret på om man har lyckats att få dem att växa.
Det är tidig förmiddag senvinter förra året. Ute på öarna i Skarvs skärgård i havsbandet utanför Stockholm, ligger sälhonor och sälkutar tätt på klipporna. Det här är kutningstider för gråsälarna.
Östersjön är ett unikt och känsligt hav där organismer lever på gränsen för vad de klarar av på grund av den låga salthalten. Det har även kallats världens mest förorenade innanhav på grund av övergödning och den kemikaliecocktail människan orsakat.
Magrare torskar, sillgrisslor och sälar. Slöa och rödfläckiga laxar. Flera av Östersjöns stora djur pressas av ohälsa och nya miljögifter, enligt en ny rapport. Men för flera arter går det ganska bra – och för en är utvecklingen en ren framgångssaga.
Två svenska korvetter ska från och med fredag patrullera Östersjön – som en del av en stor satsning på skydd av kritisk undervattensinfrastruktur.
Östersjön brottas med en allvarlig ekologisk kris. Mänskliga aktiviteter, industri och avrinning från jordbruksmarker, har ökat tillväxten av alger och bidragit till syresbrist i stora områden i havet. Dessa syrefria områden hotar marint liv och stör ekosystem och fiske.
NASA har identifierat flera hundra marina döda zoner runt om i världen. En död zon är ett område i havet där syrenivån är för låg för marint liv att överleva. Vissa av dem uppstår naturligt, men de flesta är resultat av mänsklig aktivitet. Sju av världens tio största döda zoner finns i Östersjön. Den största av dem är nästan lika stor som Irland.
Fartyget Marco Polo har stött på grund tre gånger. Nu rinner ännu mer olja ut i havet i Pukaviksbukten. Den här saneringen kommer att pågå länge och man måste hålla koll på miljögifter i fisk och musslor i området, säger miljöforskaren Maria Granberg.
De senaste åren har spiggen ökat dramatiskt i Östersjön. Enligt en ännu opublicerad studie som Vetenskapsradion tagit del av uppskattas det på vissa ställen vara elva gånger så mycket spigg som det var för 20 år sedan.
Torsken i Östersjön har under lång tid utsatts för hård press. Överfiske och miljöproblem har gjort att den mår allt sämre. Den har blivit smal, mager och sjuk. Men vad händer med vilda torskar som får möjlighet att återhämta sig?
Västerhavet, Östersjön och Bottniska viken pekas ut för framtida havsbaserad vindkraft. En rad myndigheter har försökt hitta lämpliga områden – men olika intressen slåss mot varandra.
Med ett stort antal provtagningsflaskor och specialutrustning från Tyskland är forskare från Göteborgs universitet nu på Östersjön. Målet är att undersöka halterna av metangas efter Nord Stream-läckan och ta reda på konsekvenserna för livet i havet.
Den 26 september sprack båda Nord Streams gasledningar och enorma mängder gas läckte ut nära Bornholm i Östersjön. Voice of the Ocean Foundation och Göteborgs universitet påbörjade insatser för att bevaka skeendet ur både ett oceanografiskt perspektiv och med tanke på utsläppen av metan. För att se hur gasen spreds och blev kvar över tid.
