Torsken har havererat i Östersjön, sillen är på väg att fiskas ut, myndigheternas kortsiktiga lösning på problemet har varit att skjuta sälen. Nu visar forskningen att vi istället måste tänka långsiktigt.
Det är tidig förmiddag senvinter förra året. Ute på öarna i Skarvs skärgård i havsbandet utanför Stockholm, ligger sälhonor och sälkutar tätt på klipporna. Det här är kutningstider för gråsälarna.
När sälstammen runt 1980 hade havererat och nästan utrotats helt, satte myndigheterna stopp för all jakt. Man inrättade sälskyddsområden och alla tre arter som finns längs våra kuster, fredades. Samtidigt fick vi EU-direktiv om att minska utsläppen av DDT och PCB. Det ledde faktiskt till att alla tre sälstammarna återhämtade sig.
Sverige, Finland och Norge bedriver jakt på säl som troféjakt. I de flesta andra länder har man förbjudit jakt på stora marina däggdjur. I USA har man till och med förbjudit import av fisk från länder som dödar marina däggdjur för att skydda sitt fiske. Sverige har inte mycket fisk att exportera därför lär just det importförbudet inte drabba oss särskilt hårt. Däremot jagar vi ett stort marint däggdjur – och det är unikt.
Fisken håller på att ta slut, sillen och strömmingen är hotad och torsken är nästan helt borta. När det uppstår en konkurrens om den lilla fisk som finns kvar, vill många skylla på sälen. Både att den äter för mycket av ”vår” fisk och att den förstör våra fiskeredskap. Men hur är det egentligen? Äter sälen mer än vad vi gör, och vad äter den egentligen? Vi frågade några sälforskare.
När sälstammen runt 1980 hade havererat och nästan utrotats helt, satte myndigheterna stopp för all jakt. Man inrättade sälskyddsområden och alla tre arter som finns längs våra kuster, fredades. Samtidigt fick vi EU-direktiv om att minska utsläppen av DDT och PCB. Det ledde faktiskt till att alla tre sälstammarna återhämtade sig.
För andra året i rad har Naturvårdsverket beslutat om licensjakt på gråsäl och knubbsäl. 1 500 gråsälar och 630 knubbsälar får skjutas under årets jakt för att få ner antalet skador inom yrkes- och fritidsfisket i Sverige.
Filmaren och dykaren Johan Candert tar oss med bakom kameran under inspelningen av naturfilmen ”Sälens hemliga liv”. Och vi får en kort inblick i hur svårt det kan vara att filma naturfilm
Jag har blivit inbjuden att följa med Anja Carlsson och Markus Ahola från Naturhistoriska riksmuseet på deras årliga sälvalpsundersökning. När vi får syn på det distinkta vita av nyfödda sälar flyger vi närmare, Markus fotograferar, Anja registrerar koordinater och observationer och jag filmar. Stillbilderna är en resurs som gör det möjligt för forskarna att räkna antalet sälungar födda i år och analysera deras utbredning
Regeringen gör det möjligt att införa licensjakt på både gråsäl och knubbsäl. "Det här handlar om att skydda fiskbeståndet och kustfisket", säger landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg
Vid en av våra inspelningar i våras tog forskarna med sig fyra döda sälar för att utreda dödsorsakerna. Viltpatologen Elina Thorsson har nu obducerat de döda kutarna, och i detta uppföljande reportage får vi ta del av resultaten
Vi följde med sälskötaren Therese Alpstig Anund, från Skansen, första gången hon mötte vilda sälar
När gråsälen föds är den i stort sett hjälplös, och det tar inte lång tid innan mamman lämnar sin kut. Deep Sea Reporter är med under sälkutarnas första dagar i livet
Forskare från Naturhistoriska Riksmuseet har nyligen upptäckt att många sälar i Östersjön lider av tarmsår
Sälforskare oroas nu över att det blivit färre gråsälar i Stockholms ytterskärgård. En bidragande orsak kan vara den nya licensjakten
