Nu har forskare fastställt att knubbsälarna i Kosterhavet blir allt färre. Under förra året födde bara hälften av honorna ungar. Det visar forskning från Göteborgs universitet, efter årets sälräkning. – Vi blev väldigt paffa. Man kan inte bortförklara de här låga sifforna år efter år, säger Karin Hårding, professor i zoologisk ekologi vid Göteborgs universitet och den som leder projektet.
Vi följde med sälforskarna från Göteborgs Universitet till Koster. Ögruppen ute i yttersta skärgården på svenska västkusten. Koster är en av de platser där knubbsälarna kutar, föder sina ungar, i början av sommaren varje år.
Fisken håller på att ta slut, sillen och strömmingen är hotad och torsken är nästan helt borta. När det uppstår en konkurrens om den lilla fisk som finns kvar, vill många skylla på sälen. Både att den äter för mycket av ”vår” fisk och att den förstör våra fiskeredskap. Men hur är det egentligen? Äter sälen mer än vad vi gör, och vad äter den egentligen? Vi frågade några sälforskare.
För andra året i rad har Naturvårdsverket beslutat om licensjakt på gråsäl och knubbsäl. 1 500 gråsälar och 630 knubbsälar får skjutas under årets jakt för att få ner antalet skador inom yrkes- och fritidsfisket i Sverige.
Jag har blivit inbjuden att följa med Anja Carlsson och Markus Ahola från Naturhistoriska riksmuseet på deras årliga sälvalpsundersökning. När vi får syn på det distinkta vita av nyfödda sälar flyger vi närmare, Markus fotograferar, Anja registrerar koordinater och observationer och jag filmar. Stillbilderna är en resurs som gör det möjligt för forskarna att räkna antalet sälungar födda i år och analysera deras utbredning
För första gången genomförs i år licensjakt på både knubbsäl och gråsäl. 730 knubbsälar får fällas under två jaktperioder, enligt Naturvårdsverket
Regeringen gör det möjligt att införa licensjakt på både gråsäl och knubbsäl. "Det här handlar om att skydda fiskbeståndet och kustfisket", säger landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg
