Ett pressmeddelande i veckan fick mig att fundera över Jordbruksverkets kontakt med verkligheten. Forskarnas larmrapporter om fiskbestånden tycks inte ha nått byråkraterna bakom verkets flotta fasad i Jönköping.
EUs och Sveriges havspolitik har under flera decennier lett till utfiskade hav. Flera havsområden är på randen av en ekologisk katastrof. Klimatförändringar, uppvärmning och övergödning är resultatet av mänskliga aktiviteter, som dramatiskt förändrar våra hav.
Jag sitter i båten och pilkar. Rycker rytmiskt med samma trådvinda som förra året. Och året dessförinnan. Varje helg före midsommar har vi dragit strömming i solnedgången, i fjärden utanför Vätö i Roslagen. Det har vi gjort i 22 år nu.
Jag har haft många husdjur. Först undulater. Min första tyckte jag särskilt mycket om. Mimmi. En gång tog jag med mig henne till skolan i ytterfacket på min ryggsäck. På sommaren fiskade jag. Drog upp mörtar och abborrar på bryggan. Grävde en grop och hade en egen fiskdamm. Sen blev det möss. Råttor. Sköldpaddor. Kaniner. Höns och hästar. Jag kunde det där med djur.
Tvättsvampar kan rädda mänskligheten. Säger jag till grannen som tvättar bilen. Hon bara stirrar på mig.
Världens ledare verkar ha för mycket fantasi när det kommer till klimatkrisens effekter
Deep Sea Reporter kommer till Dig i apokalypsens tid. Rapporterna om hoten mot mänskligheten avlöser varandra
En tredjedel av all fisk som fångas slängs över bord eller ruttnar innan den når konsumenten - var tredje fisk dödas i onödan
