I ett utfiskat hav har sälarna börjat ta sig in mot kusterna för att leta föda. Här inkräktar de på människornas område. Från att ha varit nästan utrotad i början av 1980-talet, till att återhämta sig har vi nu fått licensjakt på säl igen.
I Temat – Säljakt, har vi samlat reportage från sälräkning vid Koster, intervjuer med beslutsfattare och forskare och dessutom en rad fakta om de tre olika sälstammarna vi har längs den svenska kusten.
Sverige och Finland står mot varandra när EU-länderna ska försöka enas om nästa års fiske i Östersjön. Men i kampen mot säl och skarv är de överens.
För att skydda strömmingen vill regeringen att trålgränsen flyttas längre ut från kusten i hela Östersjön. I skyddade havsområden bör bottentrålning helt förbjudas, enligt havsmiljöpropositionen.
Torsken har havererat i Östersjön, sillen är på väg att fiskas ut, myndigheternas kortsiktiga lösning på problemet har varit att skjuta sälen. Nu visar forskningen att vi istället måste tänka långsiktigt.
Jag är numera förbjuden att pilka torsk och gäddan har försvunnit från min vik. Jag letar efter syndabockar. Vem bär ansvaret för tillståndet under ytan i Östersjön? Småskaliga yrkesfiskare längs ostkusten har sedan flera år larmat om att sillen/strömmingen har minskat kraftigt. Samtidigt har det storskaliga trålfisket på öppet hav fortsatt att fånga stora mängder, som gått direkt till fiskmjölsfabrikerna i Danmark.
Det är tidig förmiddag senvinter förra året. Ute på öarna i Skarvs skärgård i havsbandet utanför Stockholm, ligger sälhonor och sälkutar tätt på klipporna. Det här är kutningstider för gråsälarna.
Vikaresälens ungar blir hemlösa när Östersjöns isar krymper. Nu testas att bygga grottor av plast och plywood för att få ungarna att överleva i ett allt varmare klimat.
Vi ställde tre frågor till Tero Härkönen som forskat på sälar sen 1970-talet. Är det sälens fel att fisken försvinner? Gör sälen något fel? Hur viktig är sälen för ekosystemet?
Många vill skylla på sälen och skarven när fisken försvinner, men tumlare och sillgrisslor äter också fisk. så hur kommer det sig att vi har licensjakt på säl men inte på tumlare? Ett politiskt beslut säger forskare.
Sedan nästan fyra år tillbaka har vi licensjakt på gråsäl, sedan två år på knubbsäl och skyddsjakt på vikare sedan flera år. Vi jagar på alla tre sälarterna längs den svenska kusten och anledningarna är flera.
Nu har forskare fastställt att knubbsälarna i Kosterhavet blir allt färre. Under förra året födde bara hälften av honorna ungar. Det visar forskning från Göteborgs universitet, efter årets sälräkning. – Vi blev väldigt paffa. Man kan inte bortförklara de här låga sifforna år efter år, säger Karin Hårding, professor i zoologisk ekologi vid Göteborgs universitet och den som leder projektet.
Vi följde med sälforskarna från Göteborgs Universitet till Koster. Ögruppen ute i yttersta skärgården på svenska västkusten. Koster är en av de platser där knubbsälarna kutar, föder sina ungar, i början av sommaren varje år.
Naturvårdsverket beslutade i år att vi ska skjuta 630 knubbsälar, 1500 gråsälar och 350 vikarsälar. Det finns de som tycker att de är för få och det finns andra som är oroliga för att sälstammen återigen ska haverera. Vi frågade forskarna och fick olika svar.
När sälstammen runt 1980 hade havererat och nästan utrotats helt, satte myndigheterna stopp för all jakt. Man inrättade sälskyddsområden och alla tre arter som finns längs våra kuster, fredades. Samtidigt fick vi EU-direktiv om att minska utsläppen av DDT och PCB. Det ledde faktiskt till att alla tre sälstammarna återhämtade sig.
Sverige, Finland och Norge bedriver jakt på säl som troféjakt. I de flesta andra länder har man förbjudit jakt på stora marina däggdjur. I USA har man till och med förbjudit import av fisk från länder som dödar marina däggdjur för att skydda sitt fiske. Sverige har inte mycket fisk att exportera därför lär just det importförbudet inte drabba oss särskilt hårt. Däremot jagar vi ett stort marint däggdjur – och det är unikt.
Fisken håller på att ta slut, sillen och strömmingen är hotad och torsken är nästan helt borta. När det uppstår en konkurrens om den lilla fisk som finns kvar, vill många skylla på sälen. Både att den äter för mycket av ”vår” fisk och att den förstör våra fiskeredskap. Men hur är det egentligen? Äter sälen mer än vad vi gör, och vad äter den egentligen? Vi frågade några sälforskare.
När sälstammen runt 1980 hade havererat och nästan utrotats helt, satte myndigheterna stopp för all jakt. Man inrättade sälskyddsområden och alla tre arter som finns längs våra kuster, fredades. Samtidigt fick vi EU-direktiv om att minska utsläppen av DDT och PCB. Det ledde faktiskt till att alla tre sälstammarna återhämtade sig.
För andra året i rad har Naturvårdsverket beslutat om licensjakt på gråsäl och knubbsäl. 1 500 gråsälar och 630 knubbsälar får skjutas under årets jakt för att få ner antalet skador inom yrkes- och fritidsfisket i Sverige.
Jag har blivit inbjuden att följa med Anja Carlsson och Markus Ahola från Naturhistoriska riksmuseet på deras årliga sälvalpsundersökning. När vi får syn på det distinkta vita av nyfödda sälar flyger vi närmare, Markus fotograferar, Anja registrerar koordinater och observationer och jag filmar. Stillbilderna är en resurs som gör det möjligt för forskarna att räkna antalet sälungar födda i år och analysera deras utbredning
För första gången genomförs i år licensjakt på både knubbsäl och gråsäl. 730 knubbsälar får fällas under två jaktperioder, enligt Naturvårdsverket
Forskare ska försöka få iväg en säl från Mörrumsån i Blekinge, där den befaras störa laxen, med en ny sälskrämma som ger ifrån sig ljud under vattnet
Regeringen gör det möjligt att införa licensjakt på både gråsäl och knubbsäl. "Det här handlar om att skydda fiskbeståndet och kustfisket", säger landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg
En spricka har uppstått i regeringen mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Socialdemokraterna har bytt fot i frågan om jakt på skarv
Vid en av våra inspelningar i våras tog forskarna med sig fyra döda sälar för att utreda dödsorsakerna. Viltpatologen Elina Thorsson har nu obducerat de döda kutarna, och i detta uppföljande reportage får vi ta del av resultaten
Sälforskare oroas nu över att det blivit färre gråsälar i Stockholms ytterskärgård. En bidragande orsak kan vara den nya licensjakten