Från den 3:e april i år är det tillåtet att fiska kommersiellt inom det marina naturreservatet Northeast Canyons and Semounts. Området, som är något större än Småland till ytan, ligger ute i Atlanten på den amerikanska östkusten och inrättades för att skydda och bevara de unika och orörda havsmiljöerna för framtiden.
SLU artdatabanken presenterar idag ”Rödlista 2025” som tar vid efter ”Rödlista 2020”. I den nya listan har antalet rödlistade arter ökat med 10 % jämfört med 2020, från 4 746 till 5 217 arter. Antalet hotade arter har ökat från 2 249 till 2 373.
Sverige har länge kritiserats för att våra marina skyddade områden är bristfälligt skyddade - där bottentrålning efter räka tillåtits även i naturreservat och i vår första marina nationalpark. Men från och med 1:a juli i år har vi en ny lag som ska förbjuda bottentrålning i skyddade områden.
Del tre i vår granskning av marina skyddsområden. Saltströmmen är världsberömd. Här finns världens starkaste tidvattenström som gett upphov till ett rikt fiskliv vilket har lockat fritidsfiskare från hela världen. Men fiskbestånden har minskat kraftigt och det verkar bero på ett ökat fisketryck från fritidsfiskare.
Vanligtvis fångas tonfisk med så kallad långrev, det har enligt FN klassats som det fångstsättet med en av de högsta bifångstnivåerna av alla redskap. I genomsnitt är bifångsten vid långrevsfiske mer än en fjärdedel (28 %) av den totala fångsten. I krokarna fastnar inte bara tonfisken utan också hajar, havssköldpaddor, svärdfiskar, sjöfåglar, delfiner, ungfiskar och andra fiskarter. På Azorerna har man tänkt annorlunda. Genom en kombination av en månghundraårig hantverkstradition med ett stort nätverk av marina skyddsområden har man lyckats både få stora fångster och få fler fiskar kvar i havet.
Deep Sea Reporter granskar bottentrålning i marina skyddade områden – del två. Som nationalpark omfattas Kosterhavet av Sveriges starkaste naturskydd. På pappret. I praktiken pågår omfattande bottentrålning efter räka, en fiskemetod som räknas som en av världens mest destruktiva.
Deep Sea Reporter granskar bottentrålning i marina skyddade områden – del ett. Den svenska räkan är både rödlistad enligt artdatabanken och har mist sin MSC-märkning, ändå fortsätter trålningen efter räkor också i marina skyddsområden. Deep Sea Reporter kommer att i två reportage granska bottentrålningens följder. I del ett dyker vi ner i Gullmarsfjorden, Sveriges första marina skyddsområde och landets enda tröskelfjord med ett unikt marint liv.
Azorerna är en självstyrande portugisisk enklav som består av nio vulkaniska öar utspridda mitt i Atlanten. Här har man lyckats skapa något som extremt få länder än så länge knappt börjat med. Att göra minst 30 procent av havet utanför sina kuster till marina skyddsområden. Man har redan nått FN:s mål om att skydda just 30 procent hav sitt hav.
Kunming-Montréal-ramverket klubbades igenom på CBD COP15 i Montréal 2022. Till COP16 skulle alla länder sedan ta fram en handlingsplan på hur man skulle genomföra de mål som ingår i ramverket för biologisk mångfald, bland annat målet om att skydda 30 procent av naturen i hav och på land. Sverige har fortfarande ingen sådan handlingsplan, tre år senare.
Forskare har i en unikt stor studie kunnat visa hur och var havssköldpaddor, valar, albatrosser och andra marina djur färdas i haven och samlas längs kuster. Kunskapen ger viktigt underlag för beslut om vilka havsområden som i första hand bör skyddas.
Från och med 1a juli nästa år blir det förbjudet att bottentråla i marina skyddsområden som ligger innanför trålgränsen. Men regeringen öppnar samtidigt för att det ska finnas möjligheter att göra undantag från regeln.
En ny lag inom biologisk mångfald. Det är ett av förslagen från utredaren om vad som behövs för att Sverige ska kunna ansluta sig till det globala avtalet som ska skydda världshavet.
I Raja Ampat i Indonesien har livet i havet återhämtat sig, tack vare stora marina skyddsområden. Men det är inte alla arter som har kommit tillbaka. Man uppskattar att det endast finns 20 vuxna leopard-hajar kvar, på grund av det hårda av överfisket. Kan den här arten räddas? Och varför är det viktigt?
Det här skrivs när COP 16, FN:s toppmöte om biologisk mångfald, nyligen avslutats i den colombianska kuststaden Cali. På ett mänskligt plan sker framsteg: världens urfolk får en starkare röst i kampen för att skydda planeten jordens hotade arter. Många av dessa folk bor nära havet, somliga på öar som hotar att helt försvinna om klimatkrisens spår. Deras röster blir viktiga för att skydda havens invånare.
Kan man bli annat än glad, när man bor på en ö i Östersjön och får veta att en stor bit av havet alldeles i närheten ska få status som marin nationalpark? Vi var många som blev både förtjusta och överraskade i april 2020, när staten och Värmdö kommun kommit överens om att Nämdö yttre skärgård skulle bli den svenska Östersjökustens första marina nationalpark. Nummer två i landet, efter Kosterhavet i Bohuslän, som invigdes 2007.
The Intergovernmental Oceanographic Commission inom FN-organet UNESCO har publicerat årets State of the Ocean Report, som beskriver tillståndet för havet och livet där.
En utredning har lämnats över till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) med förslag om ett generellt förbud mot bottentrålning i skyddade havsområden.
Mattias Sköld är forskare på SLU Aqua i Lysekil. Han har varit med och filmat havsbottnen i marina skyddsområden, bland annat i Bratten, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten (HaV).
Bottentrålning ska förbjudas och fasas ut i alla marina skyddsområden senast 2030. Förslaget finns med i EU-kommissionens nya handlingsplan för att rädda det marina ekosystemet.
Öresund är en unik marin miljö. I vattnet mellan Danmark och Skåne möter Östersjöns söta och syrefattiga vatten det salta syrerika vattnet från Kattegatt. Trålförbud har rått i snart 90 år
