Plast har varit en revolutionerande bra produkt till många områden, men lika uselt dåligt när det nu förorenar både vår natur och vår mänskliga kropp.
Idag finns mikroplaster i stort sett över allt på vår jord. I luften, i vår mat, i våra kroppar och i havet…
Nedbrytningsprocessen är olika lång för olika plaster, så tar det 600 år för en fiskelina att brytas ned, 450 år för en petflaska och mellan 10 – 400 år för en plastkasse. Men det frigörs också olika kemikalier i vattnet i nedbrytningsprocessen, lite olika beroende på vilken typ av plast det är.
Problemet med plast i havet är många, inte bara ett.
Här har vi samlat artiklar och reportage vi har gjort som på något sätt handlar om plast i havet.
Håll Sverige Rent har tillsammans med olika partners i Finland och Estland arbetat med att ta upp övergivna fiskeredskap ur Östersjön. Samtidigt har man spridit kunskap om problemet med bland annat spöknät till fritidsfiskare och allmänhet. Under de tre år projektet pågått har man plockat upp nästan 9000 meter spöknät och över två ton förlorad fiskeutrustning ur havet.
Att det flyter mängder med skräp genom Europas floder är känt. Men när forskare tittade noggrannare på en av kontinentens viktigaste farleder gjorde de en oväntad upptäckt – problemet är betydligt större än vad man tidigare trott.
Ett forskningsprojekt har engagerat drygt tusen frivilliga i en stor kartläggning av plastflaskor på stränder längs central- och sydamerikanska Stillahavskusten, något som Mongabay var först att rapportera om. Forskarna bakom studien förespråkar att ett pantsystem införs.
Alla delar av haven är under en trippel attack, enligt EU:s klimattjänst Copernicus stora årliga havsrapport. De här förändringarna påverkar oss alla – ekosystemen, samhället och ekonomin, säger oceanografen Karina von Schuckmann.
Det blir inget avtal om världens produktion, återvinning och avfallshantering av plast. Förhandlare lämnar nu mötet i Genève tomhänta.
Sverige hyllas för sin avfallshantering och sitt engagemang i framtagandet av FN:s globala plastavtal. Samtidigt läcker stora mängder plast ut i våra egna hav. Experter varnar för att plastutsläpp i Sverige – där både mikroplaster, bräddning och avloppsslam bidrar till föroreningar – fortsätter att hota våra vattenmiljöer.
Varje minut, varje dag alla veckor, hela året dumpas motsvarande en sopbil full med plast i havet. Varje minut! Och om vi inte gör någonting kommer den här siffran bara att öka. Beräkningar visar att om vi inte får stopp på utsläppen av plast kommer dagens 11 miljoner ton plastutsläpp per år öka till 37 miljoner ton år 2040.
Forskare har i en unikt stor studie kunnat visa hur och var havssköldpaddor, valar, albatrosser och andra marina djur färdas i haven och samlas längs kuster. Kunskapen ger viktigt underlag för beslut om vilka havsområden som i första hand bör skyddas.
Plast, överfiske, uppvärmning och slagsmål om resurserna. Trots flera akuta problem är hav och marina resurser det mest underfinansierade av FN:s hållbarhetsmål. Vid havskonferensen i Nice ska länderna nu försöka enas och hitta finansiering för att skydda och bevara världens hav.
EU-lagen som skulle minska antalet korkar som slängs i naturen infördes i fjol. Men enligt en ny rapport ökade samtidigt antalet plastkorkar som förorenar stränderna längs Västkusten, för första gången på flera år.
Djupdykande valar använder ekolokalisering i djuphavets mörker för att jaga, men när havet är fullt av plast kan den förmågan bli deras död.
De har precis kommit fram till vad de tror och hoppas på, är ett paradis. Raja Ampat ligger mitt i vad som kallas ”koralltriangeln” som sträcker sig från Filippinerna ner till Malaysia, Indonesien och bort till Öst Timor.
Öparadiset Raja Ampat utgör en av de sista utposterna i den indonesiska övärlden. En avlägsen arkipelag av frodiga öar med vita stränder omgivna av turkost vatten – en unik plats som utmärker sig för sin biologiska mångfald. Men inte ens här får naturen vara ifred för människans avtryck. Den ökade mängden skräp i vattnet blir ett allt större problem med flera bottnar.
Ny forskning visar att floden som rinner genom Manila i Filippinerna kan stå för upp till 6 % av all plast som hamnar i haven. En stor del av plasten kommer förmodligen från den stora användningen av engångsförpackningar i plast. Förpackningarna är svåra att återvinna och bidrar i hög grad till miljöförstöring, särskilt i floder och hav.
De finns överallt, i havet och på land, i djur och växter och också i den mänskliga kroppen. Det är tjugo år sedan termen ”mikroplaster” definierades i en vetenskaplig artikel och så här, tjugo år senare, har den ansedda tidskriften Science tagit sig an uppgiften att granska var vi står idag och hur vi ska kunna komma till rätta med de växande problemen som mikroplasterna orsakar.
Cirka 80 procent av nationell miljölagstiftning för EU:s medlemsstater påverkas av beslut av EU. Det stundande Europaparlamentsvalet sker vart femte år. Men utslaget i valet kan få långsiktiga konsekvenser för havets hälsa, bortom den femåriga mandatperioden.
Mer än 15 miljoner ton plast har läckt ut i haven sedan sessionerna för Mellanstatliga förhandlingar inleddes 2022. Den fjärde sessionen (INC-4) markerade en avgörande tidpunkt i utvecklingen av ett globalt plastavtal. Trots det lämnar många mötet besvikna när förhandlingarna avslutas i Ottawa, Kanada. Frågan om en minskning av plastproduktionen, en nyckelbestämmelse, utelämnades från mandatet för ytterligare tekniska diskussioner.
Vikaresälens ungar blir hemlösa när Östersjöns isar krymper. Nu testas att bygga grottor av plast och plywood för att få ungarna att överleva i ett allt varmare klimat.
Filmen "What have we done?" som visar upp människans hänsynslöshet gentemot våra hav, fick ett hedersomnämnande i den internationella tävlingen DPG/Wetpixel Masters 2022.
Galapagos marinreservat ger skydd för att stänga på 200 tusen kvadratkilometer av vårt hav. Det ligger 900 kilometer från fastlandet och är inte på några trafikerade farleder eller industrifiskevatten ännu, forskare, Jen Jones hittar mikroplast i vattnet i hela reservatet.
Över 2 000 marina arter har påverkats negativt av plastskräp i havet – och plastutsläppen i haven väntas fyrdubblas till år 2050. Det konstaterar Världsnaturfonden WWF i en ny rapport som är en sammanställning av omkring 2 500 forskningsstudier
